Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1926 - Händelser och spörsmål - Den internationella järnkartellen - Den engelska kolkrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 HÄNDELSEN. OCH SPÖRSMÅL
säljas på tyska marknaden uteslutande genom de tyska syndikatens
organisationer. — Den inhemska tyska marknaden skulle sålunda bli underkastad
priskontroll från Ruhr. Men detta avtal, det s. k. Luxemburg avtalet träffades
endast preliminärt och under förutsättning att inom en viss tidrymd ett pris- och
produktdonsreglerande järnsyndikat skulle bildas mellan tyska, franska,
belgiska och luxemburgska järnkarteller. — Grunden skulle därmed läggas till
ett stort internationellt kartellavtal, vari även England skulle ingå, med starkt
inflytande på hela den europeiska järnmarknaden. — Av största vikt är givetvis,
att de företag och sammanslutningar, som representeras i avtalet, äro av den
storleksgraden, att de tillsammans förmå behärska marknaden. Av de
uppgifter, som hittills blivit tillgängliga, kan man med stor sannolikhet förutsäga
att så blir fallet.
Vid sidan om de förhandlingar, som förts om ett internationellt
jänisyn-dikat ha de stora tyska järnkartellerna med en intensiv iver arbetat på en
förtrustning av hela den tyska järnindustrin. — De ha därmed slagit in på en
politik, som har djupa rötter i landets ekonomiska historia, och som åsyftar det
som tyskarna själva bruka sammanfatta i de kända slagorden: rationalisering
och koncentration. Denna utveckling är för Tysklands vidkommande utan
tvivel också en nödvändig anpassning efter det nya läget på världsmarknaden. För
närvarande samlas intresset kring det nyligen etablerade företaget Vereinigte
StMwerlce Ä. G. med ett aktiekapital på 800 milj. mk., som beräknades träda i
funktion den 1 april i år, men som först om någon tid blir färdigbildat.
Tyskland har därmed liksom Förenta Staterna fått sin ståltrust. I denna ingår
större delen av de verk, som tillhöra den f. d. Stinneska koncernen, de Thyssenska
verken, Phönix A.-G. etc. Tillsammans representera de mer än 50 proc. av hela
den tyska järn- och stålindustrin. — Trusten har alltså ej en fullständig
monopolställning men blir den utan jämförelse största och starkaste faktorn inom den
tyska järnindustrin. — Man förutspår även att trusten på ett senare stadium med
sig associerar Kruppkoncernen och några andra betydande järnverk. Trusten
behärskar också det största och mest välbelägna komplex av kolfält, som något
tyskt järnverk äger. — Av alldeles särskilt intresse är emellertid, att trusten
beräknas bliva själva hörnstenen till den planerade internationella järnkartellen
(den s. k. järninternationalen).
Tillkomsten av den tyska ståltrusten skall kanske en gång betecknas såsom
den viktigaste tilldragelsen, som världsekonomin fått bevittna under de senaste
åren. Oöverskådliga perspektiv ha därmed öppnats för den europeiska
järnhanteringen. Dess inflytande blir dock av avgörande betydelse först i och med
färdigbildandet av den internationella sammanslutning, varom här ovan talats.
Vi svenskar ha all anledning att med vaket intresse följa
den långvariga gigantiska dragkamp, som pågår mellan de
skilda ekonomiska intressen, som äro bundna till Englands
förnämsta naturtillgång, stenkolen. Vår egen järnindustri och delvis vår
gruvindustri befinner sig i ett läge, som har flera likheter med den engelska
kolindustrins och våra allmogeskogars underhaltigt organiserade exploatering
innebär krisanledningar, vilka delvis äro identiska med de som föreligga
beträffande Storbritanniens stenkol.
Den engelska
kolkrisen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
