Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Sköld, Per Edvin: Jordbrukets organisationsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER EDVIN SKÖLD
såsom ett ideellt värde alltså, som det gäller att offra något för.
Den omständigheten att en vara vid ett visst tillfälle kunde köpas
något billigare i den privata handeln än i konsumtionsföreningen,
skulle sällan förmå en för kooperationen intresserad arbetare att
förlägga sina inköp till den privata handeln. Han skulle betrakta
en sådan handling såsom osolidarisk. Därför kan man nog säga, att
huvudanledningen till konsumentkooperationens framgång ligger
däri, att den byggts upp av en klassmedveten medborgargrupp, som
med ideellt intresse omfattat saken. Det ligger då nära till hands
att fråga, om icke de svenska jordbrukarnas bristande förmåga till
samverkan beror på att de icke äro klassmedvetna, icke känna
solidaritet med varandra och därför icke äro beredda att offra något
för det gemensamma bästa. Det finnes mycket som talar för att
det är så. Åtminstone erinrar jag mig med stor tydlighet, hurusom
det i min hemtrakt allmänt klagades över att andelsslakterierna
aldrig kunde nå önskvärd omfattning därför att om en enskild
slaktare bjöd ett öre mera per kilo för svinen, så vände bonden
andelsslakteriet ryggen. Men innan vi slå fast ett dylikt omdöme,
är det kanske bäst att ett ögonblick se efter huru det i förevarande
avseende förhåller sig i t. ex. Danmark.
Det torde vara allmänt erkänt, att i modern tid Danmarks
jordbrukare på ett helt annat sätt än Sveriges framträtt såsom ett
självständigt inslag i landets andliga och ekonomiska liv. Man kan ju
rent av säga, att den danska folkhögskolan, vilken ju i hög grad är
den danska bondeklassens skapelse, danat en särskild strömning i
danskt kulturliv. Och söker man efter det mera materiella utslaget
av den danska jordbrukarens klasskänsla, så finner man det i
föreningsväsendet.
I Danmark ha jordbrukarna sina ekonomiska föreningsföretag
liksom i Sverige — andelsslakterier, andelsmejerier, äggföreningar,
hingst-, tjur- och andra avelsföreningar m. m. Men därtill något
annat, vartill motstycke i egentlig mening ej finns i vårt land,
nämligen landbo- och husmandsföreningarna. Dessa föreningar, av
vilka de förra äro hemvisten för bönderna och de senare för
småbrukarna, äro icke ekonomiska föreningar i vanlig bemärkelse och ej
heller politiska, de äro fackliga. Landboföreningarnas uppgift är att
främja det danska jordbruket och vara ett allmängiltigt uttryck för
dess önskemål samt att tillvarataga dess allmänna intresse.
Hus-mandsföreningarnas uppgift är att främja småbruket i ekonomiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
