Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Sköld, Per Edvin: Jordbrukets organisationsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKETS ORGANISATIONSPROBLEM 221
och socialt hänseende. I praktiken innebär båda
sammanslutningarnas program dels en opinionsbildande, dels en propagerande och dels
en direkt undervisande verksamhet. De söka — utan att ansluta sig
till något visst politiskt parti — att vinna resonans hos
statsmakterna och i samhällslivet för åtgärder till jordbrukets fromma,
såsom anordningar för en god jordbruksundervisning och en effektiv
försöksverksamhet. Men de söka också utan att själva i nämnvärd
grad vara organ för ekonomisk verksamhet, att väcka den
jordbrukande befolkningen till insikt om den ekonomiska sammanslutningens
betydelse. Därjämte driva de självständigt jordbruksskolor,
anordna kurser och utöva den huvudsakliga delen av den
konsulentverksamhet, som här i landet skötes av hushållningssällskapen. Enligt
uppgifter för 1923 hade landboföreningarna cirka 115,000
medlemmar och husmandsföreningarna omkr. 80,000. Man skulle gott kunna
säga att i Danmark ha bönderna sitt stora fackförbund. De
samvir-kende danske Landboforeninger, och småbrukarna sitt. De
samvir-kende danske Husmandsforeninger. Det är mäktiga rörelser, som
lyckats draga massorna med sig, som hos dansk jordbruksbefolkning
skapat ett band av förståelse för de gemensamma uppgifterna och
djup samhörighetskänsla eller — låt oss kalla det klassolidaritet.
Här är tydligen den fasta grund, varpå det danska jordbrukets
överlägsenhet vilar. Här är motsvarigheten till bakgrunden för svensk
konsumentkooperation, den svenska fackföreningssolidariteten.
Den svenska jordbrukarbefolkningen har för sin ekonomiska
föreningsrörelse saknat en dylik bakgrund — det är orsaken till vår
efterblivenhet på detta område. Men varför har den saknats? Inte
ha vi haft brist på sammanslutningar för jordbrukare. Tvärtom.
Men de ha aldrig kunnat på allvar gripa massan av jordbrukarna
och rycka den med sig. Varför? En liten överblick över de svenska
jordbrukarnas fackliga föreningsrörelse ger kanske svaret på
frågan. Vi börja då med hushållningssällskapen, dessa mäktiga
institutioner, som utföra ett oerhört arbete till jordbrukets fromma.
Men deras arbete sker under ganska liten medverkan från den
jordbrukande allmänhetens sida. De äro nästan statsorgan, underhållna
som de väsentligen äro av statsmedel, och med en stor stab av
funktionärer. De bestämmande i sällskapen äro visserligen
jordbrukare men i allmänhet av godsägarnas kategori. Menige man har
åtminstone på de flesta håll aldrig visat något intresse, vilket
naturligtvis till stor del har sin orsak i omöjligheten för mindre och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
