Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Sköld, Per Edvin: Jordbrukets organisationsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKETS ORGANISATIONSPROBLEM 223
intressen. Det går helt säkert icke att stänga in alla jordbrukare i
en och samma fålla — intressena äro så olika. Det torde nog vara
riktigast att i detta hänseende taga lärdom av danskarna, d. v. s.
att låta det egentliga bondebruket och småbruket gå var sin väg.
Det förra följer enklare linjer i sin produktion, det senare får
ägna bra mycket större uppmärksamhet åt t. ex. binäringarna.
Sveriges jordbrukare måste ge sig till att bygga upp en ny värld
— inom sig själva. Det gäller att övervinna den gamla
benägen-lieten att vara sig själv nog och att lära sig förstå att det framsteg
som en gång vanns genom att släppa loss det ekonomiska livets krafter
icke är slutstenen utan allenast ett trappsteg. Den gamla satsen,
att när den enskilde handlar i sitt eget intresse, handlar han också
i det allmännas, täcker numera inte ens den enskildes behov. Fullt
kan ingen hävda sitt eget intresse utan under medverkan av andra,
och den som vill vinna andras hjälp, får hjälpa tillbaka.
Intressegemenskap leder till klassolidaritet. Gårdagens ekonomiska
individualism har följts av dagens klassolidaritet, och denna skall följas
av morgondagens — låt oss kalla det — samhällssolidaritet. Det är
en utveckling, som pekar uppåt.
Såsom jag nyligen haft tillfälle att utveckla i dessa spalter, är
den svenska småbrukaren för en dräglig utkomst hänvisad till att
basera sin saluproduktion på animalier. Han kan, i vilken del av
detta land han än bor, icke försörja sig på att odla spannmål, potatis
och sockerbetor; han måste låta markens gröda genom förädling
i djurkropparna öka i värde. På grund härav blir han särskilt
beroende av vad vi kunna på världsmarknaden få ut för olika slag av
svenska animaliska produkter, det ligger i hans intresse, att dessa
produkter saluföras icke blott där de bäst betalas utan även på
för köparen mest tilltalande sätt ifråga om kvalitet och utseende,
att de här hemma färdigställas och utföras så förmånligt som
möjligt och att småbrukaren själv sättes i tillfälle att lära sig
framställa dem till lämplig kvalitet och för lägsta möjliga
produktionskostnad. Denna sistnämnda omständighet medför, att småbrukaren
alltså har att sträva efter billiga priser och goda kvaliteter å
förnödenhetsvaror. Inköpskooperationen måste därför också ligga
honom om hjärtat, varjämte ett fritt varuutbyte mellan folken är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
