Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Cederblad, Nils: Befolkningsfrågan i Sverige under äldre tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 NILS CEDERBLAD
betyder missväxt, IV—medelgod skörd och IX ymnig skörd.
För äldre tider äro nog skördetalen ej alltid tillförlitliga, men de ha i
alla fall medtagits, ty skörden var då den dominerande faktorn i
näringslivet och i hög grad bestämmande för befolkningsförhållandena.
Man kan ur diagrammet med lätthet utläsa, hur en god skörd
följdes av ett ökat antal giftermål och födelser samt av en nedgång i
dödligheten; en svag skörd fick motsatta följder. Verkningarna av
skörderesultatet synas för giftermålen redan samma år — vigslarna
voro nästan uteslutande förlagda till höstmånaderna — men för
födelserna och dödsfallen först under nästkommande år. Här skall
ej lämnas en detaljerad redogörelse för vårt folks liv och leverne,
sådant det framträder i befolkningsstatistikens belysning; den
intresserade hänvisas till den mästerliga skildring, som Gustaf
Sund-bärg lämnat i emigrationsutredningens huvudbetänkande, med dess
originella och nya perspektiv på vår historia. Endast några få
summariska drag skola här påpekas.
Först ett par allmänna reflexioner, som diagrammet ger
anledning till. När man följer de skilda kurvorna, frapperas man av
den olika karaktär, de förete under äldre tider mot nu. Hur
många tvära kastningar uppvisa de ej för de tidigaste decennierna
mot det relativt lugna förloppet under nyare tid; man jämföre
1700-talet och början av 1800-talet med årtiondena närmast före
världskrigets utbrott. För äldre tid är det svårt att av de starkt
varierande årssiffrorna få en uppfattning av det normala läget eller
utläsa en utvecklingstendens, om någon sådan till äventyrs skulle
föreligga; man måste här i stor utsträckning använda sig av medeltal
för längre tidsperioder för att borteliminera tillfälliga störningar
under de enskilda åren. Anledningen till de hastiga växlingarna
torde i främsta rummet vara att söka i det nära samband, som
rådde mellan skörden och befolkningsförhållandena. Skördekurvan
visar även den mycket stora förskjutningar år för år under äldre
tid; då svängde den hastigt mellan ymnig skörd och missväxt, medan
den nu gör endast ringa utslag omkring siffran för medelskörd.
Det är klart, att de kraftiga fluktuationerna förr i tiden till en del
äro endast skenbara, beroende på dåliga uppgifter; det var svårt
att överblicka ställningen i hela landet, vilket är orsaken till att
man förgäves söker efter några finare nyanser i omdömet om
skörden. Men man har nog också att tänka sig, att skörderesultaten då
voro mycket mera ojämna än nu. Jordbrukets teknik stod så lågt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
