Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Händelser och spörsmål - Den brittiska elektrifieringsplanen - Valet i Estland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
utesluta dess utnyttjande för fiskaliska ändamål, vadan förslaget alltså löper
ut i att taxorna endast skola täcka de verkliga produktionskostnaderna, såsom
dessa definierats i lagen.
Endast den brittiska industrins allvarliga nödläge och de av ingen bestridda
förlamande verkningarna av en extrem ekonomisk individualism kan förklara
de utomordentligt radikala ingripanden i kraftindustrins liv, som
elektrifieringsförslaget innebär. Genomföres förslaget i enlighet med den anda, som präglar
detsamma, återstår för den enskilda företagsamheten faktiskt endast
förvaltningen av de privatägda kraftverken inom de snäva gränsen, som uppdragits
genom den centrala kraftstyrelsens rätt till direktiv angående vei-kets tekniska
och andra förhållanden och till att i taxepolitiken tillämpa
kostnadstäckningsprincipen. Btorbritanniens socialister hava emellertid mycket tydligt uttryckt
sitt missnöje med planen. För dess genomförande kräva de starkare garantier
än sakkunnige givit med sitt framhävande av att odisputabla ekonomiska
fördelar för samtliga parter samt ekonomiskt tryck på dem som tredskas är
tillräckligt. Socialisterna fordra därför en fullständig socialisering, medan man
på borgerligt håll ställt sig mera sympatiskt till kommissionens plan.
Socialdemokratin hade under maj månad att anteckna tvenne
politiska framgångar. Vid riksdagsvalen i de båda östersjöstaterna
Estland och Litauen erhöllo deras röstsiffror och representation
förhållandevis stora tillskott.
Den estländska riksdagen, riigikogu, består av jämnt 100 medlemmar.
Valrätt tillkommer varje medborgare, man eller kvinna, som uppnått 20 års ålder.
Liksom i de övriga nya staterna har man proportionellt valsystem; 10 valkretsar
finnas.
Det finns bland landets omkring 1,200,000 invånare ungefär 725,000
röstberättigade. Av dessa deltogo gott och väl 520,000 i valet, vilket utgör omkring
72 % av de röstberättigade. Vid förra valet var valdeltagandet 68 % och således
något livligare nu.
Vid valet blevo 10 partier representerade. Tre förut representerade grupper
blevo däremot helt utslagna.
Resultatet nu och vid närmast föregående val framgår av denna översikt:
1923 1926 ± %
Röster Mandat Röster % Mandat
Agrarer .. i......... 99,500 23 111,500 21,5 23 + 12
Lutheraner .......... 33,500 8 28,000 5,5 5 — 18
Folkpartiet .......... 34,500 8 39,000 7,5 8 -f 13
Arbetspartiet ........ 51,500 12 64,000 12 13 + 24
Nybyggare .......... 17,500 4 70,500 13,5 14 +310
Socialdemokrater ____ 86,000 20 118,500 22,5 24 + 38
Abramsocialister ..... 43,500 10 31,000 6 6 — 30
Husägare ............ 10,000 2 12,500 2,5 2 + 25
Ryssar .............. 19,000 4 17,500 3,5 3 —8
Tyskar ............. 16,000 3 13,000 2,5 2 — 17
övriga .............. 49,000 6 15,500 3 — —
Samtliga ............ 460,000 100 521,000 100 100 + 13
I/a/et i
Estland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
