- Project Runeberg -  Tiden / Adertonde årgången. 1926 /
265

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Wigforss, Eva: Kris och planmässighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRIS OCH PLANMÄSSIGHET

Av EVA WIGFORSS.

häftiga kei8, som under och efter
kri-å I get svepte över världen och bragte oreda i näringsliv och
^^ finanser i alla civiliserade stater, liar gjort att ekonomiska
frågor i allmänhet och inte minst penningpolitik omfattas med
ständigt stigande intresse. Spörsmål som förr lämnades åt fackmännens
avgörande, dryftas nu man och man emellan. I pressen diskuteras
centralbankens räntepolitik och guldmyntfotenis fördelar.
Prisfluktuationer och arbetslöshet under kriserna ha ju alltid varit kännbara
för stoira samhällsgrupper, men aldrig förr har det i samma mån
erkänts vara en samhällets uppgift att söka mildra krisernas
verkningar. Härmed får också tanken på att kunna i framtiden
förebygga sådana häftiga kastningar i det ekonomiska livet en ökad
aktualitet. Stabilisering blir dagens lösen. I första hand menar man
väl med stabilisering nu något annat och anspråkslösare än man
menade före kriget. Då syftade man mot en myntfot, som bättre än
guldmyntfoten kunde hålla prisnivån stabil, en mekanism som inte
som guldet vore underkastad växlingar i värde och som skulle kunna
i högre grad motverka konjunkturväxlingar. Nu menar man i första
hand en återgång till de relativt lugna förkrigsförhållandena, alltså
också en återgång till guldet såsom myntfot.

Guldmyntfoten är ett känsligt instrument, som reagerar redan vid
begränsade rubbningar i det ekonomiska livet. Det var därför
kanske inte underligt, att den så väl i krigförande som neutrala länder
brast under de påfrestningar kriget eller bara krigsrisken medförde.
Detta skedde antingen öppet så att centralbankerna befriades från
skyldigheten att lösa in sina sedlar med guld eller mera maskerat
genom att rätten att smälta ned guld och exportera det upphävdes.
Men innebörden av dessa metoder var densamma, man hade övergett
guldet och fått en fri pappersvaluta. Och orsaken till så drastiska
åtgärder var, att man befarade panik. Folk skulle i så stor utsträck-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1926/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free