Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Wigforss, Eva: Kris och planmässighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26g eva wigforss
enkelt fungerande ledfyrar finnas inte mer. Därför måste de som
handha denna politik ha for sina ögon klart och översiktligt
industrins beräkningar, planer och möjligiheter för att kunna se den
kurs de måste följa. Bankerna med centralbanken och affärsvärlden
skulle då inte stå som två självständiga faktorer, vars i hög grad
automatiska samverkan åstadkommer den verkliga utvecklingens
resultat. Affärsvärlden komme att stå inför en från andra
synpunkter än affärsmässiga handlande och därför mer oberäknelig instans.
Och detta centraloirgan kan inte inskränka sig till att i varje konkret
situation bedöma det allmänna läget och öva inflytande därpå. Det
får analysera enstaka symtom och behandla dem med speciella medel.
Om det t. ex. uppträder en onormal arbetslöshet förorsakad av
förhållandena inom en viss industri ligger det nära till hands att hjälpa
denna industri genom kredit och hejda kreditgivningen åt andra.
Och vid dumping kan liknande hjälp tänkas möjlig för att hjälpa en
industri över tillfälliga svårigheter. Kommer å andra sidan
centralinstitutet till den "uppfattningen, att en viss industris utsikter för
framtiden äro dåliga, måste det bli dess plikt att vägra kredit åt
denna industri. Och en industri med tilltagande avkastning och
vars utveckling är önskvärd för nationen, kan behöva hjälpas över
döda punkter, som uppstå i vissa jämviktslägen. Och slutligen kan
ett sådant organ ge utrymme åt nationella, socialpolitiska och
folk-hygieniska krav, genom att i sin kreditgivning taga hänsyn till dem.
Schumpeter visar på två steg i denna riktning. Det ena är
Federal Reserv Boards tionde årsberättelse. Denna ger inte uttryck åt
några vidare sociala vyer^ men den vittnar om en omfattande [-kän-]iedom-] {+kän-
]iedom+} om vad som försiggår i samhällslivet och principen om ett
inverkande i rätt tid i stabiliserande riktning finns där, ’’och då
följer ju med nödvändighet allt annat med tiden". Den andra
milstolpen på denna väg är grundandet av ett ’’industriinstitut" i
Ijondoai, som är tänkt som en slags oofficiell konsultativ klinik för
näringslivet. Här gäller det något mera, nämligen om man genom
lämplig kreditpolitik med jämförelsevis små offer skulle kunna
stabilisera efterfrågan på arbetskraft och alltså undanröja de
periodiska orsakerna till arbetslöshet. D. v. s. man vill försöka om en
inflation i små väl avvägda portioner inte kunde gagna näringslivet.
Principiellt måste man anse detta möjligt, men då måste man också
uppge principen om det privata initiativet och en produktion efter
gränsnyttesynpunktcr under fri konkurrens. Man får också göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
