Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Severin, Frans: Arbetslöshet och arbetslön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
frans severin
Fackföreningsrörelsen utövar i nästan alla civiliserade länder ett
starkt inflytande på lönernas Jiöjd och på arbetsvillkoren i övrigt,
och staten har med framgång ingripit på arbetsmarknaden främst
genom skyddslagstiftning men även på annat sätt. Och utan att gå
in på djupare utläggningar förstå vi, att det är rent nonsens att i
vår tid påstå, att fackföreningarna icke skulle kunna utöva något
inflytande på arbetslönens höjd. Allt talar i stället för, att detta
inflytande i de flesta länder är av en avgörande betydelse för hela
arbetarklassens ställning.’’
År 1917 talar prof. Gösta Bagge om ’’det lik i lasten som
arbetslöneteorin har haft att draga på sedan lönefondsteorins snöpliga
sönderfallande" och ännu 1922 anför prof. G. Westin Silverstolpe
att ’ ’industriarbetarna funno snart, att den fria konkurrensen ställde
dem i en svag position gentemot arbetsgivarna";^) ett uttalande
som liksom Brismans ovan anförda synes ge uttryck för en annan
uppfattning i berörda spörsmål än den som illustreras i Brismans
schematiska exempel.
Efter alla dessa enstämmiga vittnesbörd är det kanske förklarligt
om man med en viss förvåning avnjuter prof. Heckscher år 1925
när han i förordet till Stuart Mills självbiografi skriver: "I vår tid
liar lönefondsteorin återupptagits, visserligen i något modifierad
form, och bestrides numera knappast av någon som har anspråk på
att tala med i teoretiskt ekonomiska diskussioner".^)
Måhända kan det efter detta underbetyg en corps anses förmätet
för en lekman att bryta den förnäma isolering för de berättigade
debattörerna Heckschers yttrande tydligen avser att upprätthålla.
Betänker man emellertid, att samma underbetyg ännu för några
få år sedan utfärdades åt dem, som till äventyrs då hyste samma
uppfattning som de berättigade debattörerna liysa i dag, så är det
rätt svårt att få den rätta vördnad för den modifierade
lönefondsteorin, som skulle rädda från allt kätterskt tvivel. Så mycket mera
är detta fallet då exempelvis Brisnian, som ivrigast eller i varje
fall under den mest larmande reklamen förfäktar den modifierade
lönefondsteorin, i brådskan försummat att med någon bindande ar-
Brisman a. a. sid. 32.
-) Gösta Bagge: Arbetslönens reglering genom sammanslutningar, Stockholm
1917, sid. 3.
G. Westin Silverstolpe: Nationalekonomi för alla. Stockholm 1922, sid. 72.
’) John Stuart Mill: Mitt Liv. Stockholm 1925, sid. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
