Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Severin, Frans: Arbetslöshet och arbetslön - Eklund, Torsten: Strindberg och åttiotalets unga Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRINDBERG OCH
ÅTTIOTALETS UNGA SVERIGE
Av TORSTEN EKLUND,
uc
(yy iNBER BEGREPPET ÅTTIOTAL PLÄGAR MAN
SAM-i I manfatta företeelser av såväl litterär och filosofisk som
politisk och social karaktär. Skönlitterärt har man givit
namnet åt den unga generation av författare, som då framträdde
och gentemot en äldre idealisk, abstrakt poesi höjde kravet på
strängt realistisk iakttagelse och beskrivning inom dikten. Ur
formens synpunkt innebar detta, att man alltmer övergick från lyriken
till prosaberättelsen; romanen eller novellen med motiv ur den
samtida näraliggande verkligheten blev den mest omhuldade
litteraturarten. Samtidigt följde också en frontförändring i själva
åskådningen, man blev positivist och materialist. Men det som framför allt
ger prägeln åt perioden och avgränsar den till en kulturell enhet är
kamp samt dess — gud bättre inte så fullständiga — inbördes
solidaritet skall åstadkomma.
Naturligtvis låter det sig inte förneka, att löneförhöjningar kunna
framkalla arbetslöshet, det låter sig inte heller bevisa att icke en del
av vår nuvarande arbetslöshet verkligen beror på löneförhöjningar
eller rent av på för höga löner. Men lika lite som verklighetens
händelseutveckling går efter ovan skisserade exempel, lika litet går den
efter Brismans. Kan det inte förnekas att en del av vår arbetslöshet
beror på löneförhöjningar, så kan det å andra sidan inte heller
bevisas att arbetslösheten verkligen beror av sådana. Att
gränsproduktiviteten såtillvida är bestämmande för lönerna, att vi aldrig kunna
erhålla i inkomst mera än avkastningen av vårt arbete betvivlas
förmodligen av ingen. Men då fråga är, huruvida arbetarna genom sina
fackliga organisationer eller på annat sätt kunna öva inflytande på
fördelningen av det faktiskt producerade, så tarvas det helt andra
bevis än de verkligen presterade för att vederlägga detta.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
