Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Tiander, Karl: Rysslands journalistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kysslands journalistik 315
folket. Lämnade man honom ett manuskript, tummade han på det,
utan att läsa en enda rad och frågade, vad boken skulle kosta i
bokhandeln. Sade man ett billigt pris och lovade titeln, att boken kunde
bliva en massartikel, då först intresserade sig Sytin för anbudet.
Litteratur som vara! — det var Sytins uppfattning av
förlagsverksamheten.
Samma kommersiella synpunkt tillämpade Sytin även på sin
tidning — den skulle vara billig, ymnig till omfånget och ha en stor
upplaga. I motsats till de flesta ryska tidningar hade Russkoje Slovo
ett mindre format. Sytin själv har aldrig skrivit en enda rad.
Tidningens redaktör var under en följd av år Dorosjevitj, som blivit
populär genom sina skildringar av fånglivet på Sachalin. En gång,
när tidningen fyllde år, gjorde Sytin åt medarbetarna en
märkvärdig grace: han bestämde att alla halva och påbörjade rader, som
hittills icke tagits med vid honorarberäkningen, hädanefter skulle
räknas som fulla rader. Vid årets slut insåg Sytin, att differensen
stigit till en ganska hög summa och ångrade sin frikostighet.
En motsvarighet till ’’Russkoje Slovo’’ i Moskva var Birshevija
Vedomosti (Börsmeddelanden) i Petersburg, som startades under
finansminister Wittes egid av Propper, en skicklig affärsman med
något gammalmodiga underliga fasoner. Propper var den förste i
Eyssland, som även utgav en kvällsupplaga, men denna blev ett
typiskt bulevardblad och stod icke högt i anseende. En journalist,
som publicerats i kvällsupplagan, fick bära öknamnet ’ ’mannen, som
sjunkit ned till Birshovkan". Emellertid följde Suvorin exemplet
och utgav på senare tid även en kvällsupplaga. Propper höll liksom
Sytin på billighetsprincipen och hans kvällstidning kostade endast
2 kopek. Detta gav anledning för en förläggare att ge ut en tidning
för 1 kopek numret, Gazeta-Kopejka (En-Kopeks-Tidningen), men
någon större affär blev det inte, ty billighetsprincipen hade tydligen
överdrivits.
Utrikespolitiken sköttes i "Birshevija Vedomosti" av
hedersmannen Bur des y en journalist av gammaldags skrot och korn. Hans
skrivsätt var ett sammelsurium av metaforiska uttryck: i stället för
England, Frankrike och Turkiet skrev Burdes
"Sankt-James-palat-set", "Quai d’Orsay" och den "Glimrande Porten", japanerna
kallades konsekvent "makaki" och amerikanarna "yankees" eller
"onkel Sam". När Propper en höst återvände från sin utlandsresa,
skänkte han Burdes som ett tecken av största nåd — den brokiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
