Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Tiander, Karl: Rysslands journalistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kysslands journalistik 317
lutionen under namnet EJwnomitjeskaja Sliisn (Det ekonomiska
livet). Denna tidning torde vara det för utländska läsare
intressantaste blad som för närvarande utkommer i Ryssland. Veckotidningen
Finansovaja Gazeta (Finanstidningen) indrogs efter bolsjevikkuppen
redan på den grund, att börsen och bankerna stängdes, men har
sedan åter rekonstruerats.
De liberala tidningarna med ett avgjort oppositionellt program
inleddes med Russkija Vedomosti (Ryska Meddelanden), ett av det
tsariska Rysslands mest ansedda tidningsorgan. Det gällde som
professorernas blad par exeellence och innehöll ofta artiklar av högt
vetenskapligt värde. Det var de högsta intelligensgruppernas lektyr
och avhöll sig från all sensation. Men icke dessmindre hade censorn
ofta anledning att näpsa tidningen, som i alla fall utgjorde ett
huvudcitadell för den ryska borgerliga liberalismen. Betecknande
nog utgavs denna förnämsta liberala tidning före revolutionen i
Moskva. Det såg ut som skulle tsarhovets närhet utesluta all liberal
journalistik. Vad man kunde skriva i Moskva var icke tillåtligt i
Petersburg. Där dogo de liberala tidningarna i späd ålder.
Relativt länge höll sig Novosti (Nyheter) som utgavs av den energiske
journalisten Notovitj, men Lxitj (Ljusstrålen), som grundades av
bokförläggarna bröderna Wolf, och Severny Kurjer (Nordiska
Ku-riren), som utgavs av furst Barjatinski, levde knappast några
månader förrän de indrogos av inrikesministern.
Furst Barjatinski var ett svart eller rättare ett rött får inom ryska
högaristokratin. Han skrev även satiriska dramer, vars
huvudroller utfördes av Lydia Javorskaja. Denna begåvade skådespelerska
hade Suvorin upptäckt och protegerat. Under en hel säsong spelade
Javorskaja Zaza och blev då publikens favorit. Furst Barjatinski
inrättade en egen teater för sina dramer och — för Lidotjka. Det
kostade mycket pengar — den liberala tidningen, teatern och —
Lidotjka. En dag togo pengarna slut och släkten vägrade att vidare
kreditera furstens för en rysk aristokrat minst sagt egendomliga
företag. Då skrev fursten ett ömt avskedsbrev till Lidotjka och sköt sig
en kula genom bröstet. Men inte dör man av sådant. Avskedsbrevet
publicerades i alla tidningar, Lidotjkas aktier stego med 500
procent, släkten pungade ut nytt rörelsekapital och den tillfrisknande
fursten lät viga sig med Lydia.
En trevlig episod i ryska journalistikens historia bildade tidningen
Kossija (Ryssland), som på 90-talet utgavs av Suvorins liberale son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
