Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1926 - Wicksell, S. D.: Folkmängden och dess förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 S. D. WICESBLI^
restriktioaier, de s. k. kvotalagarna, genom vilka A^år emigration till
Förenta Staterna strängt begränsats.
Dödligheten har i vårt land, liksom i andra kulturländer, länge
varit i avtagande. Under senare hälften av 1700-talet höll sig det
s. k. allmänna dödstalet, d. v. s. årliga antalet dödsfall per 1,000
invånare, i närheten av talet 28. Under deceoiniet 1801—1810 var
dödstalet i medeltal 28,2. Sedan början av 1800-taiet har
dödligheten i Sverige med endast tillfälliga avbrott varit i ständigt
sjmi-kande. År 1851—60 hade vi siffran 21,7, år 1881—90 siffran 16,o
och år 1911—20 siftran 14,3. År 1923 uppvisade den hittills lägsta
siffran, eller 11,4.
En noggrannare beskrivning av dödlighetsförhållandena erhåller
man genom den s. k. dödlighetstabellen. Denna beräknas vanligen
för tio- eller femårsperioder och anger hur många dödsfall, som
under perioden inträffat i varje åldersår, per 1,000 personer, som
inträtt i åldersåret. Dessa tal kallas för åldersårens dödrisker,
därför att de giva ett mått på, hur stor risken att dö inom årsifrist är
för en person, som just fyllt reispektive åldersår.
Dödlighetstabellen uppvisar, att dödsrisken är ganska stor i första levnadsåret.
Enligt, vår senare dödlighetstabell (1911—15) dÖ av 1,000 levande
födda barn cirka 70 innan de bli ett år gamla. Med stigande
ålder avtar sedan dödsrisken och når omkring 12 års ålder ett
minimum med allenast cirka 2,5 dödsfall per 1,000 levande.
Därefter stiger dödsrisken till siffran 6 vid 21 år, avtar åter, ehuini
obetydligt, och är vid 35 års ålder åter upp i siffran 6. Därefter
stiger dödligheten, först långsamt sedan allt raskare. Vid 75 års
ålder är dödsrisken lika hög som i första levnadsåret. Redan vid
83 års ålder är den dubbelt så hög och vid 90 års ålder nära fyra
gånger så hög som i första levnadsåret. Som vi ha officiella
dödlighetstabeller för var tioårsperiod ända sedan 1840-talet och
dessförinnan även för perioden 1816—40 är det lätt, att med ledning
härav få en överblick av dödlighetens utveckling. Det visar sig
att dödligheten minskats i alla åldrar minst dock kring
20-års-åldern. I första och andra levnadsåret har dödsrisken från 1816—40
räknat ständigt minskats och är numera blott hälften av vad den
var år 1816—40. Rörande dödligheten i första levnadsåret kunna
följande specialsiffror anföras^ utvisande bl. a. hur de utom
äktenskapet födda ha betydligt högre dödlighet än de inom äktenskapet
födda barnen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
