- Project Runeberg -  Tiden / Adertonde årgången. 1926 /
329

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1926 - Wicksell, S. D.: Folkmängden och dess förändringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR 3’27

årsklasset’, födda mellan 1825 och 1925. Åldersklasserna mellan O
och 15 år äro födda mellan 1910 och 1925, en period av avtagande
födelsekullar. De yngsta inom gruppen härstamma sålunda från
mindre kullar än de äldsta. Detta är orsaken till den minskning
av procenten O—5-åringar, som förut påvisades. Åldei^assema
15—50 år åter, äro födda mellan 1875 och 1910 och härstamma
sålunda alla från i stort sett liika talrika årskullar.
Åldersfördelningen inom; denna grupp beror således huvudsakligen bara av
dödligheten, fast den stora emigrationen givetvis också satt spår
däri. Åldersklasserna 50—100 år, slutligen, härstamma från
årskullar, födda mellan 1825 och 1875, vilket var en period av växande
absolut nativitet. De äldsta inom denna grupp härstajmona
således från mindre kullar än de yngre och hela gruppen härstammar
från kullar, som i medeltal voro fåtaligare än de kullar, från vilka
gruppen 15—50 år utgått. Av allt detta följer, att vi i Sverige
för närvarande ha en ganska gynnsam, åldersfördelning med de
produktiva åldrarna 15—50 år manstarka, medan åldrarna
under 15 och över 50 år äroi förhållandevis fåtaliga. Detta är
bl. a. en bidragande orsak till, att vi f. n. ha ett så litet dödstal,
eftersom det ju just är de yngsta och de äldsta åldrarna, som ha
den högsta dödligheten. Men det följer dessutom också, att denna
så gynnsamma åldersfördelning icke kan bli bestående. Om 50 år
t. ex. blir det den förhållandevis manstarka generationen från
1875—1910, som utfyller de högre ålderaklaissema. Vid den tiden
har man därför att räkna med den starkaste besättning i de
högsta åldrarna, som någonsin förekommit i vårt land. Går därtill
den absoluta nativiteten ytterligare ner under de närmaste
decennierna, vilket man, som vi strax skola få se, antagligen har att
vänta, komma de högsta åldrarna att även procentuellt ökas under
de närmaste 50 åren. Därmed följer då också, att dödstalet per
1,000 invånare i framtiden med stor sannolikhet icke kan fortsätta
att nedgå utan i stället måste komma att stiga. Detta även oni
rimliga förbättringar äga rum i var enskild åldersddass’ dödlighets

Det för folkökningen bestämmande är (utom utvandringens
överskott över invandringen) uppenbarligen sidllnaden mellan
födelsetalet och dödstalet, det s. k. födelseöverskottet dier den naturliga
folkökningen. Det har sitt intresse att se hur denna skillnad ställt
sig under tiden efter 1875. Man har

^ Jämför de beräkningar härom, som jag redogjort för i Ekon. Tidskrift,
liäft 3-4 d. å.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1926/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free