Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1926 - Vessby, Hadar: Sjuktjänstledighet och arbetsbelastning i skolor och ämbetsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUKTJÄNSTLEDIGHET OCH ARBETSBELASTNING .^87
skäl för sin avlöning. Antalet i statens tjänst anställda har minskats.
Det har blivit strängare kontroll och åtstramning på många punktci*.
Därom, är ingenting annat än gott att säga, bara man inte i sitt
heliga nit och stundens iver går för långt. Gör man det, då förlorar
staten därpå. För långt kan det gå, oan ovidkommande känsloskäl
få spela in, där den utredande undersökningen bör vara
utslaigs-givande. Låt oss antaga att litterär samhällskritik, t. ex.
Strind-bei^s i Röda Rummet, finge prägla de maktägandes uppfattning av
våra dagars kungl. ämbetsverk. I dylikt fall kunde följden bli en allt
för hård pressning på änxbetsmännen till ökada för arbetet och staten.
Våra läroverkslärare ha fått känning av dessa
åtstramningssträvanden. För ett par år sedan riktade statsutskottet en märklig
admo-nition, om ordet tillätes, till Skolöverstyi^lsen. Denna anmodades
tillhålla herrar läroverksrektorer att vaka över att lärarnas
arbetsprestation hölles vid den övre i lag tillåtna gränsen. Men inte nog
därmed. I samband med den förestående lönereformen ha framförts
krav på arbetstidens förlängning. Timantalet per vecka skulle ökas.
Det torde finnas personer både i o»ch utom riksdaigen, som hålla före,
att lärarna tåla en god bit arbete till utan att bli överansträngda
och nervösa. Som stöd för en dylik uppfattning kan man åberopa
sig på att läroverkslärania för näi-varande i viss utsträckning åtaga
• sig annan skolundervisning — enligt Skolöverstyrelsens utredning
rörande höstterminen 1919 uppgick medeltalet för samtliga lärare till
3,1 veökotimiinar — och på att ej heller lärarkåren motsatt sig en
viss höjning i samband med en blivande lönereglering. Stundom
anföres läramas långa semestertid som skäl för arbetets utökning.
Vanligare är det dock, att dessa ferier angivas som skäl för’ att
lärarna ha — och enligt vissa personers mening böra ha — lägre
lön än andra med dem i utbildningshänseende likställda tjänstemän.
Både i samtal man och man emellan och i en del officiella yttranden
får man veta, att lärarna ha utmärkta tillfällen till extra inkomster
om somrarna. På vilket sätt förtiges, mien just detta skulle det
flertal lärare, som varken kan få ferieläsning eller annat arbeta,
önska veta.
Mången lärare är dock betänksam inför den föreslagna eller
påyrkade ökningen av arbetsibördan. Man frågar sig inför sina kritiker:
Är det sant att \i lärare ha för små kriahögar, är det sant att vi
ha för långa ferier, är det sant att vi — som regel! — äro för feta,
för rika och för friska och att vi tjäna grova pengar under somrarna*?
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
