Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1926 - Vessby, Hadar: Sjuktjänstledighet och arbetsbelastning i skolor och ämbetsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 HADAR VESSBY
Av redan anförda s4^äl har jag ansett mig böra frånskilja
Riks-räkenskapsverket och Generalstaiben från de övriga ämbetsverken.
Det torde slutligen vara av intresse att jämföra de i denna uppsats
anförda talen med en mera generell norm. Därför medtages
nedanstående tabell över sjuksannolikheten avseende fjorton dagars eller
längre sjuktid enligt av försäkringsbolag tillämpade
beräkningsgrunder, baserade på statistik från svenska sjiukkassor. Därvid är
att märka, dels att medlemmarna av ifrågavarande sjukkassor till
överväg-ande del äro järnarbetare, dels att de stora
sjukförsäkrings-bolagen äro, mer eller mindre, affärsföretag. Att sjiukfrekvenstalen
således ej äro för låga, torde man lugnt kunna fastslå. I
nedanstående tabell betecknar A antalet förmodade sjukdomsfall vid tredje
veckans början, B vid femte veckans början och C vid fjortonde
veckans början. Eller med andra ord uttryckt: Man räknar m^l
att av 100 ’St. 20-åringar bli 7,3 sjulta i minst två veckor, 4 st. i
fyra veckor och 1,2 i tre månader per år o. s. v.
kiingsålder Sjukdomsfall i %
i år. A. B. c.
20 7,3 4 1,2
25 7,8 4,3 1,3
30 8,4 4,0 1,4
35 9,?. 5,1 1,5
40 10,4 5,8 1,7
45 12,2 6,8 2,0
50 15,9 9,8 2,0
55 21,7 12,0 3,0
60 30,3 16,8 5,0
De i föreliggande undersökning meddelade sjukprocenttalen få ej
jämföras med kolumn A^ ty gör man det, erhålles ett missvisande
resultat. Åtminstone vad läroverkslärare angår gäller som regel,
att medeltalet sjukdagar för dem, som varit sjuktjänstlediga i mer
än 14 dagar i en följd, är högt. När en läroverkslärare erhåller
längre sjuktjänstledighet, är denna mj^cket ofta framtvingad av
nervösa åkommor, varför den kan bli och vanligen blir långvarig.
Liknande torde förhållandet vara i folkskola och ämibetsverk.
Ko-lumm B. bör ge riktigare jämförelsesiiffror. Att vid fjortonde
veckans början sjukfrekvensen inom skolor och ämbetsverk är högre,
än enligt ovanstående sannolikhetstabell kolumn C., är ganska visst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
