- Project Runeberg -  Tiden / Adertonde årgången. 1926 /
349

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1926 - Stolpe, Herman: Socialism och fri konkurrens

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOCIALISM OCH FRI KONKURRENS 349

det läge, som uppkommer, om de ekonomiska krafterna få fritt och
obundet styra sig själva? Eller är det för fri konkurrens
kännetecknande, att det på marknaden existerar ett flertal mer eller
mindre individuella småföretagare, som uppträda i inbördes kamp?
Den klassiska liberalismens män kunde obetingat svara ja på bägge
de uppsatta frågorna, och de skulle ej kunna inse, att de skiljas åt
av ett antingen — eller. För dem var nämligen ett fritt lössläppande
av det ekonomiska livets krafter liktydigt med en för samhället
välsignelsebringande kamp mellan de många individuella
krafterna. För oss, som leva ett sekel senare, måste dock problemet ligga
till på annat sätt, då den ekonomiska utvecklingen själv uppvisat
det oriktiga i de klassiska ekonomernas förutsättningar, eller rättare,
åstadkommit en radikal förändring i dessa förutsättningar. För oss
ligger det ett obönhörligt antingen—eller i den anförda
frågeställningen. Uppenbart är nämligen, att ett fritt och obundet verkande
ekonomiskt kraftspel av sig självt alstrar ett otal motverkande
krafter, som försätta konkurrensen ur spelet. Och vad mera är: Dessa
reagerande krafter kunna ej oförbehållsamt betecknas som skadliga
och motverkande den ekonomiska sundheten. Tvärtom måste man
i alla de associationsfenomen, varom här är fråga,
arbetsgivarföreningar likaväl som fackföreningar och konsumentsammanslutningar,
se uttryck för en Jiög^^e ekonomisk ordning, än som präglar ett
samhälle av den ohöljda mångkonkurrensens typ. Men även dessa
högre organisationssträvanden äga, i den mån de ge uttryck åt de
sociala gruppernas förvärvsbegär, sina avarter i de monopolistiska
tendenserna, mot vilka samhället i sitt eget intresse måste vara på
sin vakt.

Den fria konkurrensen får ej, som så ofta sker, godtyckligt
betecknas som en allmänt frälsande formel för strängt taget vilket
ekonomiskt problem som helst. Kontra den ekonomiska friheten står den
ekonomiska organisationen med dess mått av tvång, och man gör det
mänskliga kulturarbetet en mycket dålig tjänst, om man med
frihetskravet söker slå ihjäl ett organisationssträvande, som
uppenbarligen är i stånd att göra goda tjänster i kampen för att skänka
människorna ökade behovstäckningsmöjligheter. Dylika försök har man
emellertid att göra med, när exempelvis konsumentkooperationen,
som åstadkommer en oöverskattbar sanering av förhållandena på
flera ekonomiska områden, blir utsatt för angrepp från
privathandelns sida, med motivering att den sätter den fria konkurrensen ur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1926/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free