Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1926 - Tiander, Karl: Rysslands journalistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSSLANDS JOURNALISTIK 377
Ehuru sovjetpresscn i mångt och mycket liknar 1700- och
1800-talets ryska journalistik, t. ex. genom sin avgjorda officiösa
karaktär, genom bristen på partipolitiskt och individuellt innehåll, o. dyl.,
så fattas ändå en viktig beståndsdel från tsartidens journalistliv:
censuren. Saken är nämligen den, att censuren gentemot pressen
visat sig överflödig, sedan den förlagts till ett högre plan. Ingen
får utge tidningar, om han inte är kommunist, men är han en gång
kommunist, så se nog partiorganen till, att redaktören i sina
yttranden inte bryter mot partidisciplinen. Därigenom att sovjetpressen
helt igenom redigeras av kommunister är en speciell tidningscensur
obehövlig.
Men till den mänskliga naturen hör nu en gång lusten att kritisera
och jagar man naturen ut genom dörren, säger ett ryskt ordspråk,
så kommer den tillbaka genom fönstret. Också sovjetpressens
redaktörer och journalister hade från sin kommunistiska ståndpunkt
tillräcklig anledning att kritisera. Utan att angripa det kommunistiska
systemet kunde arbetarkorrespondenterna kritisera förhållandena vid
fabriken, lönefrågan o. s. v. eller pressen kunde öppna en kampanj
till förmån för de värnlösa barn, som i tiotusental driva omkring
i ’Ryssland, eller mot industrivarornas höga pris och underhaltiga
kvalitet. Dessutom veta vi ju nu, att inom själva kommunistlägret
uppenbarat sig en ganska skarp opposition mot herrarna i Kreml.
Så har det småningom kommit en frisk fläkt i sovjetpressen.
I Paris utger Kerenski för närvarande en veckotidning La Russie
Opprimée (Det betryckta Ryssland), som till stor del består av
översättningar ur sovjetpressen, men icke dessmindre utgör en besk
kritik av nuvarande förhållanden i Ryssland. Redan denna
omständighet vittnar, att sovjetpressen är på väg att avkasta de bojor, som
kommunistpartiet pålagt den. Det blåser våldsamma vindar i
Ryssland, men när stormen bedarrar, skall den fria tanken gro ur
marken, som dränkts med blod under borgarkriget och sovjetdespotins
terrorism. Ingenting upprepar sig i historien och den epok, som en
gång drunknat i tidens flod, återvänder aldrig. Men det bästa, som
förgångna släkten tänkt och drömt, ingår som livgivande ferment i
den nya generationens andliga strävanden mot mänsklighetens högsta
mål. Från evighetssynpunkt är naturligtvis sovjetpressen endast en
atavistisk episod i ryska journalistikens minnesrika historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
