Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Aspegren, Gillis: Den sociala olycksfallsförsäkringens organisationsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
GILLIS ASPEGREN
försäkringsbolag för ifrågavarande ändamål "kunna’’ fylla de
villkor, som böra ställas på bärare av en dylik försäkring.
Arbetsgivarna i en del yrken ’’kunna" även hava- ett intresse av att
sammansluta sig för att genom vidtagande av skydds- eller andra
åtgärder. minska kostnaderna, vilka skola bäras av dem.
I propositionen till 1916 års riksdag -upptar civilministern von
Sydow ålderdomsförsäkringskommitténs organisationsförslag, men
grundar det på mera bärande motiv: enär möjlighet kan befaras
dels att ett bolag med hänsyn till delägarnas ekonomiska intresse
ej skulle taga erforderlig hänsyn till den skadades rätt, dels att
en statsanstalt som har hela försäkringen om hand skulle av
humanitets- eller andra skäl kunna vid tillgodoseende av de skadades
intressen gå längre än som är förenligt med lagstiftningens syfte,
bör försäkringsverksamheten fördelas mellan anstalter av båda
slagen. För att åstadkomma en utjämning av dylika olikheter ges
försäkringsrådet, soan skulle vara den högsta instansen i
besvärsfrågor, rätt att även i de fall, där klagan ej förts, upptaga vilket
försäkringsärende som helst till behandling. Härigenom beredes
möjlighet att i en försäkringsinrättnings beslut jämväl i
ersättningsfrågor vidtaga erforderlig rättelse.
I anledning av propositionen motioneras i organisationsfrågan
av — om jag ej missminner mig — bl. a. samtliga
socialdemokratiska ledamöter i andra kammaren. Motionärerna yrka av
nedan-nämnda skäl att försäkringen enligt lagen skall monapoliseras i
riks-försäkringsanstalten :
1. Den enhetlighet i försäkringen, som vid lagens tillämpning bör
göra sig gällande, kommer att äventyras om det blir tillåtet för
arbetsgivarna att efter orts- och yrkessynpunkter bilda
försäkringsbolag. Helt säkert komma ett mycket stort antal dylika att inrättas
med åtföljande betydande kostnader för inspektion och övervakning.
2. Ur de försäkrades synp-unkt är icke försäkring i
arhetsgivar-holag lika betryggande som försäkring i statsanstalt, enär
arbetsgivarnas ekonomiska intresse och icke sociala synpunkter i allt för
hög grad torde komma att göra sig gällande vid dessa bolags
verksamhet. I deras intresse ligger, emedan detta sammanfaller med
arbetsgivarnas strävan att få försäkringskostnaden så låg som
möjligt, att i största möjliga mån knappa in på ersättningarna.
Sådant kan bl. a. ske genom för snäv tolkning av lagen beträffande
vad som är olycksfall i arbete, bestämmande av för låg
invaliditetsgrad, lämnande av för ringa sjukpenning och stöi^a möjliga
in-knappning på läkai^ård och läkemedel. Vid beräknande av den
årsförtjänst, som skall läggas till grund för utgående ersättning,
kan, där skälighetsprövning bör ske eller lönen utgår till viss del
in natura, svårigheter komma att uppstå, vilka lämna bolagen
möjlighet till bestämmande av för låg årsinkomst.
3. Den skadades klagorätt, vilken i huvudsak ansetts utgöra
garanti mot bolagens eventuella åtgärder till den skadades förfång,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
