- Project Runeberg -  Tiden / Adertonde årgången. 1926 /
404

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Branting, Georg: Samhällsbyggandet i skogslandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

404 GEORG BRANTING

reglera den sociala rättvisan och trevnaden intill vissa gränser,
eller — för att begagna det av Karleby så förkättrade uttrycket
— inom det kapitalistiska samhällets ram, vilken uppgift
naturligtvis ingen kan hålla för alldeles värdelös, då måste man ändå se,
att just den stora mängd lagar, som tydligen kräves för en
allmän social nyordning, blir till ett särskilt besvär: lagmassan
växer folket över huvudet, och blått med initierade specialisters
hjälp kan menige nmn komma till rätta i denna djungel av
bestämmelser; här yppa sig naturligtvis nya möjligheter för de
besittande att göra gällande sitt bättre utgångsläge. Parentetiskt må
anmärkas, att en sådan vidlyftig lagapparat icke behöver anses
betingad av det demokratiska samhällets natur, utan väl kan
antagas härledd ur vårt tvång att alltjämt kombinera tvenne
samhällstyper, den gamla privatkapitalistiska och den nya
demokratiska.

Till frågan om socialisering genom lagstiftning kan även knytas
följande resoinemang: Enligt gängse juridisk uppfattning avser ju
den borgerliga lagen att reglera de enskildas inbördes 7^ättighete7%
deras inbördes förhållande i egenskap av samhällsmedlemmar;
lagarna innehålla, ur en annan synpunkt, reglerna för hur
statsorganen skola verka, när vid tvist dessa enskilda förhållanden
dragas under prövning. Denna uppfattning av lagens och rättens
uppgift hänger väl ihop med den allmänna samhällsuppfattningen
under den borgerliga epoken: synpunkten är typiskt liberal, typiskt
individualistisk. Men under samihällets fortgående utveckling till
socialistisk typ, och då vi nu befinna oss vid ’The End of
laissez-faire’’, framträder även en förändring i uppfattning av lagens och
rättens uppgift. Nu börjar nämligen lagen under hand få till
uppgift att uttrycka samhällets vilja att skapa ett visst socialt
tillstånd. Det blir inte längre, som förut, de enskildas
angelägenhet, vilket tillstånd, som råder mellan dem, denna form av
’’frihet’’ försvinner, under stort gny från de välbeställda
individualisterna, det allmänna intresset förklarar sig äga del i de enskildas
mellanhavanden. Den sociala lagstiftningen växer och samtidigt
med den nya uppfattningen av lagens uppgift måste även
uppkomma nya former för samhällets kontroll att dess i lagen uttryckta
vilja förverkligas.

Man lägge märke till den stora principiella skillnaden:; i ena
fallet, att ett rättsförhållande ordnas efter vissa regler blott om
parterna så själva önska, och eventuellt, inför den passiva
domstolen, beroende på hur de där utföra sin talan; å andra sidan, att
samma rättsförhållande ynäste regleras, och det på bästa sätt, efter
obligatoriskt ingripande av samhällets ombud. Vi kunna här
förbigå exemplen från de vidlyftiga kontrollbestämmelser, soim;
återfinnas i de sociala barnalagarna, och likaså beträffande
alkohol-förbrukningen, då ju i dessa fall visserligen den nya andan
kommer till uttryck, men likväl blott indirekt beröres striden mel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1926/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free