Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Branting, Georg: Samhällsbyggandet i skogslandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
GEORG BRANTING
land skulle vara särskilt demokratiskt organiserat, så absolut
do-minerar på nästan varje ort i norra och mellersta Sverige den
privatkapitalistiska makt, som befolkningen helt enkelt kallar
Bolaget. Bolaget låter landsfiskalerna dansa efter sin pipa, kan
föranstalta förhör, häktningar och åtal, bolaget ger nödigt arbete eller
berövar en stackare allt arbete, bolaget bestämmer priser på
timmer och mycket annat, bolaget kan säga upp arrendatorerna, låta
vräka arbetarna, försöka processa bert böndernas skog, föranstalta
alla möjliga jordförrättningar för att fiska i det upprörda vattnet,
bolaget är förnämsta arbetsgivare åt de närboende juristerna, har
utmärkt kontakt med länsstyrelserna, bolaget lär snart statens
tjänstemän m-ores, jägmästare och lantmätare få föra en hård kamp
om de vilja förbli oberoende, bolaget är överallt med i bygdens
liv, har överallt intressen och möjligheter att göra dem gällande,
ja, förvisso, boJaget gör mycket annat än avverkar och exporterar
timmer.
Nåväl, även mot dessa potentater, sikogsbolagen, har ju
demokratins nya samhälle sökt göra sig en smula gällande. Där ha vi den
nya sociala lagstiftningen, som här ej behöver närmare
rekapituleras. Men i de allra flesta fall har man ju likväl måst överlämna
ät parterna själva att ordna upp sina mellanhavanden enligt dessa
lagar. Så t. ex. enligt den i och för sig så välgörande
Norrlandslagen. Hur ofta sägas inte arrendatorerna upp till flyttning, fastän
de 15 åren ej ännu förflutit, hur ’’tolka’’ inte här bolagen det
faktiska läget efter sin öiiiskan, hur många maktmedel ha de
inte att tvinga sin vilja igenom! Likaså råder naturligtvis
samma "fria" rättshandel i alla dessa mångskiftande
mellanhavanden berörande bättre rätt till mark, skiftesförrättningar, rågångar,
flottningsförhållanden, virkesleveranser, avverkningar, utstämplingar
o. s. v., vilka blott är o olika stridsfält för den aldrig vilande kampen
om skogens rikedomar. Kampen mellan bolagen och arbetarna, eller
bolagen och arrendatorerna, eller bolagen och bönderna vilar
ingenstädes. Hur aktierna, uttrycket för den heliga äganderätten,
jobbas med på Stockholms börs eller i bankvärlden, eller om de
ge utdelning åt någon änkenåd på Östermalm eller inte, det spelar
ingen roll i bygdens liv, d. v. s. ingen annan roll än att från bygden
går en ström av pengar till främmande fickor. Går bolaget i
konkurs, står där snart ett annat bolag. Och hur gestaltar sig i
verkligheten ’ ’de ekonomiska krafternas fria spel" ? På ena sidan stå bolagen
med sina jurister, skogsingenjörer, lantmätare, allt vad rutin och
sakkunskap heter — och på andra sidan i varje särskilt fall en ensam,
folkskolbildad grovarbetare, vars hela hårda liv lärt honom att
arbeta med kroppen, men inte att till det yttersta begagna lagar
och förordningar. Å ena sidan rikliga medel till processer,
undersökningar, beräkningar — å andra sidan ej mer än brödet för
dagen. Hos ena parten överblick över ett stort antal liknande fall,
så att man kallblodigt kan oixina sin taktik, allehanda förbindelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
