- Project Runeberg -  Tiden / Adertonde årgången. 1926 /
407

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Branting, Georg: Samhällsbyggandet i skogslandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SAMHÄLLSBYGGANDKT I SKOGSJ.ANDET 407

med myndigheterna, från de liögista till de lägsta, förmåga att om
så behövs vänta och hålla ut — hos den andra parten en
begränsad synvidd, ett isolerat läge, en trängande nödvändighet att få
återgå till dagens arbete. Hur många gånger ha inte bönderna
eller arrendatorerna oller arbetarna förlorat sin sak mot bolagen,
fastän de haft rätt, hur många gånger har jag inte själv sett dem
i osäkra fall tvungna att vika frivilligt, avstå från den ojämna
kampen inför domarbordet, hellre än att riskera total ruin på en
förlorad rättegång, eller i vart fall onåd från höga, mäktiga
disponentens sida. Det är helt enkelt löjligt om någon inbillar sig, att
samhället på detta oerhörda stridsfält i detta nu skulle vara i färd
med att skapa något slags önskvärt socialt tillstånd. Matsatsen
sker.

Med dessa betraktelser kommer jag fram till den slutsatsen, a/tt
det socialdemokratiska partiet, sonn vill stödja jordens och skogens
arbetare mot dess kapitalistiska ägare, som vill kämpa för de
medellösa massornas rätt mot det besittande fåtalet, som vill arbeta för
samiiällets socialisering även genom laglig begränsning av
äganderättens omfång och makt, som vill framtvinga att landets ena stora
rikedom, skogarna, på det mest naturliga och verkliga sätt göres till
medborgarnas egendom, utan att därför mindre rationellt utnyttjas,
måste över hela linjen kräva en effektiv samhällskontroll över den
’’fria’’, d. v. s. nu av kapitalisterna behärskade rättshandeln mellan
de stora skoigsbolagen och lantbefolkningen.

Men visar det sig omöjligt att här finna en form, som duger och
håller, då reser sig kravet på reduktion av bolagsjorden. Bolagen
ha gjort storverk för uppryckande av Sveriges landsbygd till nutida
materiell kultur, för all del, de ha anlagt vägar och byggt ut
vattenfall och moderniserat hela landet, det är inte tu tal därom. Men
man kan inte vara tacksam mot juridiska personer. De ha gjort sin
tjänst, i stort sett, som en slags kulturbärare och folkuppfostrare,
och de kunna nu i många bygder avträda från skådeplatsen utan
skada för produktionen eller den materiella kulturen, men till
oändligt gagn för befolkningens trivsel. Den som äger ett sågverk eller
en trämässefabrik eller en vattenfallsanläggning, behöver inte
nödvändigtvis äga ett landskap som tillbehör. Tiden är bestämt snart
kommen för den rationella klyvningen, industrimännens domän för
sig, och landsbefolkningens för sig!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1926/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free