Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Jacobi, Alrik: Nattarbete och moderskapsskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
ALRIK JACOBI
räkna med, att en så ogynnsam förläggning av arbetstiden skall
ifrågasättas, är det naturligt, att de enhälligt hålla vakt om den
lag, som skyddar åtminstone de kvinnliga arbetarna från att få
sig en sådan anordning påtvingad.
III.
Har man sålunda kommit till den uppfattningen, att nattarbetet
i och för sig bör i görligaste måtto begränsas och att den
förkortning av den normala arbetstiden^ som ägt rum genom
åttatimmars-dagen, icke bör få ge anledning till ett allmännare införande av
skiftarbete, så återstår till sist den i vårt land särskilt omstridda
frågan: Finnes någon anledning att just för kvinnornas
vidkommande vidhålla ett absolut natt arbetsförbud, så länge man icke ser
sig i stånd att stadga detsamma även för manliga arbetare? Det
kan icke förnekas, att man i diskussionen om denna fråga stundom
framfört argument, som av de organiserade kvinnliga arbetarna med
fog kunna betecknas såsom mindre hållbara. Man bar t. ex. talat
om de sedliga faror, som skulle vara förenade med nattarbetet, på ett
sätt som nog innebär åtskillig överdrift och i varje fall har en
obehaglig bismak av moraliskt förmynderskap, vilket man väl förstår att
många fullmyndiga kvinnor reagera -mot. De iakttagelser, man
tidigare gjort om nattarbetets skadliga inflytande på kvinnomas
hälsotillstånd, äga måhända icke samm^ giltighet vid 8 timmars
arbetstid som vid 10 eller 12 timmar. Fabrikshygienen är också,
som svenska arbetsgivarföreningen i sitt sista inlägg påpekat,
åtskilligt annorlunda nu mot för 20 eller 30 år sedan.
Betraktar man de manliga och kvinnliga arbetarna blott i deras
förhållande till yrket och arbetsplatsen, finnes förvisso fog för den
uppfattningen, att samma lagar böra gälla för dem båda. Ett
dylikt betraktelsesätt lider emellertid av ett väsentligt fel:
industrins kvinnor äro icke alltid enbart lönarbetare. Frågan om gift
kvinnas förvärvsarbete, som brukar utgöra ett diskussionsämne
bland affärs- och statsanställda, har ingen aktualitet för
kroppsarbetarna. Industrin har aldrig gjort någon åtskillnad mellan
gift-a och ogifta arbeterskor, och en stor del av den kvinnliga
arbetarstammen utgöres i allmänhet av husmödrar, för att icke tala
om de många kvinnor, som utan en mans bistånd få draga försorg
om ett hem. Nödvändigheten att helt eller delvis förlägga
förvärvsarbetet till nattens timmar betyder för alla dessa något helt annat än
för en man eller ensamistående kvinna. Dessa senare kunna, om
arbetstiden också drar ut till klockan 11 eller 12 på kväUen, taga
skadan igen genom att sova något längre på morgonen. Den gifta
arbeterskan åter måste, hur hennes egen arbetsdag än är förlagd,
alltid vara uppe, då mannen och barnen skola ha sin frukost, och
får sålunda sin nattvila ohjälpligt förstörd, om hon icke kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
