Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Linder, Erik: Ett rudiment i svensk näringslagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT RUDIMENT I SVENSK
NÄRINGS LAGSTIFTNING
Av ERIK LINDER,
t
C7\e^ ekonomiska historien överflödar av
^ /exempel på att näringslivets av lagstiftningen omgärdade
former vid en viss punkt i utvecklingen ej längre passa för
en ny ekonomisk verklighet. Deras samhällsekonomiska roll är
utspelad och kvar finnes endast ett konglomerat av mer eller mindre
utpräglade privatekonomiska gruppintressen, skyddade av
privilegier, som ej längre äga en motsvarighet i foilkhushållets behov.
Till de talrika rudiment från övervunna ekonomiska
utvecklingsstadier som alltjämt försvåra det ekonomiska livets anpassning
efter nutida betingelser, torde numera även jordägarens rätt till
andel i gruva böra överföras.
I gällande gruvstadga är jordägarrätten uppbyggd på två helt
skilda principer, syftande åt olika mål. Den ena är ett direkt
utflöde ur regalrätten och avser att tillgodose det allmännas
intresse av malmfyndigheternas efterforskning och bearbetning genom
att åt jordägaren inrymma en rätt till viss andel i fyndigheter å
hans mark. Den andra gäller ersättning till jordägaren för mark,
som. han enligt lag måste avstå till gruvföretaget, samt för den
skada och intrång i övrigt, som åsamkas honom genom att
gruvbrytning upptagits på hans mark. I detta senare fall är alltså
fråga om en ersättning, som hänför sig till själva jordytan, såsom
föremål för odling, skogsskötsel m. m., men ej till
malmfyndigheten.
Rikta vi till att börja med uppmärksamheten på andelsrätten
har denna i gällande gruvstadga väsentligen den formen, att
jordägaren är berättigad att till hälften med inmutaren deltaga i
gruvarbetet och den därav erhållna vinsten och förlusten.
Som redan antytts har samhället genom att införa denna
nyttjanderätt erkänt, att jordägarens insats till folkhushållets fromma
på gruvhanteringens område kräver en sådan förmån. Men å andra
sidan har samhället ej givit denna rätt utan villkor. Det har så
länge en gruvlagstiftning funnits i detta land gjort den enskildes
dispositionsrätt över malmtillgångarna beroende av hans förmåga
och goda vilja att tillgodose det allmännas intresse av att
fyndig-heterna i folkhushållets intresse utnyttjas på det mest ekonomiska
sätt. Otvivelaktigt hava också statsmaktema under sekler varit i
hög grad hänvisade till särskilt jordägarens intresse för gruvhante-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
