Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Lindström, Rickard: Till det socialdemokratiska partiprogrammets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438 EICKARD LINDSTRÖM
August PalniÄ avvikelser från den allmänna tankelinjen stå
principiellt lika till det tyska som till det danska programmet.
Emellertid lägger man märke till att Palm står närmare det tyska
programmet i punkten om de indirekta skatterna. En viktig sak är att
de båda skandinaviska proigrammen icke lagt sig ombord med
’’arbetslönens järnlag", denna markanta punkt i Gothaprogrammet.
Annars kunde man tycka att Palm, vars tänkande vanligen gick i
lassallean^ka banor, skulle varit predisponerad för denna tankegång.
Måhända fann man att "lönelagen’’ i sin formulering var alltför
brutal för de nordiska förhållandena. Kanske fruktade man också
att den skulle avskräcka medlemmarna i de allt talrikare
arbetar-fackföreningama. Överhuvud kan man konstatera en mera
uppmjukad formulering i de skandinaviska programtexterna.
Palms agitation bar frukt. Han gav sig uppåt landet och slog sig
ner i Stockholm. I augusti 1884 bildades socialdemokratiska
föreningen i huvudstaden. De fackföreningar, som tidigare funnois i
Stockholm stodo då i valet och kvalet mellan liberalism och socialism.
Då ett enhetligt fackföreningsprogram skulle utformas drabbade
åskådningarna samman. Sigfrid Hansson har i en uppsats i detta
häfte av Tiden om "Svensl^ fackföreningsrörelse och socialism på
1880-talet" närmare skildrat denna intressanta episod i den svenska
arbetarrörelsens historia^). Det år 1886 antagna
fackföreningsprogrammet vittnar om att det soicialistiska inslaget redan då varit
mycket starkt. Det i Sigfrid Hanssons uppsats återgivna programmet
belyser att den principiella huvudsjoipunkten var, att ’ ’arbetsvinsten
bör tillfalla dem som arbeta". Innebörden uti detta stod i klar
överensstämmelse med de här återgivna partiprogrammen av Gothatypen.
Detaljkraven kännas också igen från de politiska programmen.
Bland de märkligare av dessa detaljkrav är det, som rör
"statsunderstöd åt produktionisföreningar", Ferdinand Lassalies av
Gothapro-grammet knäsatta reformidé. Det finnes icke några som helst
tvivel om, att de redan befintliga socialistiska programmen starkt
påverkat detta fackföreningsprogram. Ser man saken från
fackföreningsrörelsens sida är det uppenbart, att 1886 års fackliga program
betytt åtskilligt för att göra de principiella och dagsaktuella
socialdemokratiska kraven kända och papulära bland arbetarna. I denna
m^ening har fackföreningsprogrammet av 1886 sin givna plats i ett
försök att samla bidrag till det socialdemokratiska partiprogrammets
historia i Sverige.
Redan innan fackföreningsprogrammet av år 1886 blev färdigt
såg emellertid ett nytt socialdemokratiskt program dagens ljus. Den
nyss nämnda Socialdemokratiska föreningen i Stockholm hade till
den 1 nov. 1885 fullbordat ett ’ ’Program för svenska
socialdemokratiska arbetarpartiet". En veteran från denna tid, hr A. H. Janhekt
— till vilken förf. av denna uppsats står i stor tacksamhetsskuld
Se vidare Sigfrid Hansson, Den svenska fackföreningsrörelsen, sid. 17 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
