Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Lindström, Rickard: Till det socialdemokratiska partiprogrammets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL DET SOCIALDEMOKRATISKA PARTIPROGBAMMETS HISTORIA 443
serna får man stifta bekantskap med ’’en intressant hybrid av det
nittonde århundradets historiska inställning och det adertonde
seklets tro på tillvarons rationella principer"^). Det nittonde
århundradets historiska inställning träder oss till mötes i 1885 års
programs teckning av arbetarklassens ställning inom samhället, dess
motsatsförhållande till den härskande ordningen. Den gamla
naturrättens idéer skymta i flera formuleringar, där det samhälleliga
fördelningsproblemet tangeras. Denna blandning av idéer från
olika tider och världsåskådningar ingår för resten också i våra
dagars vanliga uppfattningar av socialismen, såväl bland dess
anhängare som bland dess fiender.
Då det år 1885 ännu icke fanns något enhetligt
socialdemokratiskt parti i landet fick helt naturligt här senast omtalade aktstycke
icke så stor auktoritet, att det erkändes såsom program för alla
bestående socialdemokratiska organisationer. En del antogo det
emiellertid, såsom t. ex. HälsingWgs socialdemokratiska förening,
som jämte sina stadgar tryckte detsamma år 1888. A. H. Janhekt
meddelar, att det var P. K. Lyngholm och Olof Persson, som främst
ivrade för detta programs erkännande i Hälsingborg.
På en del andra orter gjorde de socialdemokratiska
organisationerna självständiga programformuleringar. Ett exemfpel på en
sådan har man i Göteborgs socialdemokratiska förenings program av
år 1886. Det är starkt präglat av naturrättsliga synpunkter och
lyder i sin principiella del sålunda:
Föreningen har till uppgift att arbeta för att arbetslönen kommer att stå
i sådant förhålland© till priserna på livsförnödenheter, så att det bliver
möjligt för arbeta.ren att försörja sin familj.
Att bland arbetarna väcka intresse för sociala och politiska frågor. Och
om möjligt uppställa kandidater vid kommunal- och riksdagsmannaval, samt
att arbeta på efterföljande idéers genomförande:
Då arbetet är källan till all rikedom och kultur, fordrar rättvisan, att
arbetarna böra i såväl socialt som politiskt avseende bliva lika berättigade med
samhällets övriga medlemmar.
Den nuva-rande samhällsordningen är byggd på den fria konkurrensen, ’ ’allas
strid mot alla’’. Det döda kapitalet bestämmer en människas rättigheter och
anseende; kapitalets innehavare bliva samhällets herrar och arbetarna deras
slavar.
För att arbetsklassen skall komma ur detta slaveritillstårid, måste all
egendom vara gemensam; industri, jordbruk och andra näringar böra tillhöra
staten, på det att frukterna av arbetet skall tillfalla dem som arbeta och bliva
fördelat på ett rättmätigt sätt.
Vårt mål är en fri socialistisk folkstat med lika rätt för alla
samhällsmedlemmar, varest staten är den enda arbetsgivaren. I en sådan stat kommer
upplysningen att stå högt.
"Frihet, jämlikhet och broderskap" är samhällets grundlag.
Det utpräglat lassalleanska inflytandet framträder i den extremt
statssocialistiska tendensen. Den marxistiska uppfattningen om
staten och dess förhållande till framtidssamhället torde väl knap-
Aspelin, sid. 50 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
