Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Lindström, Rickard: Till det socialdemokratiska partiprogrammets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL DET SOCIALDEMOKRATISKA PARTIPROGBAMMETS HISTORIA 449
Ut ifrån denna ’’rättvisas’’ synpnnkt koim Danielsson emellertid
fram till ett klart socialiseringskrav. Socialiseringen skulle omfatta
även jorden. Bondeklassens ökade beroende av privatkapitalet
poängteras starkt, varigenom ett nytt moment föres in i socialistisk
programskrivning icke endast för Sveriges vidkommande utan så
vitt vi ha oss bekant för de socialistiska partierna överhuvnd taget.
I det tyska Erfnrtprogranunet tre år senare endast tangeras
saken. Man kan utan överdrift säga, att Danielsson här föregriper
ting som sedermera kommit att spela en stor roll i socialistisk
politik och programskrivning.
Utkastet av 1888 hade endast en efemär betydelse. Det är
därför icke mindre intressant. Jämföres det med Danielssons
skapelse vid partiets kongress 1897, den svenska socialdemokratins
första auktoritativa program, så får man en slående bild av hans
egen och hela den svenska socialdemokratins snabba utveckling
nn-der nio år. Nittiotalet var utomordentligt frul^tbart för den unga
arbetarrörelsen i Sverige. De lovande groddarna från åttiotalet
växte och utvecklade sig i gynnsam riktning.
Sveriges socialdemokratiska arbetarparti konstituerades på en
kongress, som hölls i Stockholm den 19—22 april 1889. På denna
kongress antogs icke något partiprogram. En hel rad uttalanden,
delvis av programmatisk karaktär, gjordes dock i aktuella frågor.
Rörande samarbetet med andra partier deklarerades "att det vore
för tidigt att driva den alltid nödvändiga självständigheten mot
andra partier ända till vägran av allt samarbete under alla
förhållanden". I "våldsfrågan" sades ifrån att partiet vid
erövrandet av den politiska makten "endast ville begagna sig av sådana
medel, som motsvara folkets naturliga rättsmedvetande".
Kongressen tillbakavisade uttryckligen "de dumdristiga planer, som
understundom tillskrivas oss av våra fiender att vi skulle vilja sätta
hela arbetarrörelsen på spel genom att utan tillräckligt stöd i
folket försöka en eller annan våldsam kupp". Dessa resolutioner,
"kongressens åsikter" som de kallas i den tryckta
kongressredogörelsen, innehålla dock icke något klarläggande av partiets
socialistiska principståndpunkt. När därför i de av kongressen antagna
stadgarna, § 1 mom. 1, säges att "partiets ändamål är att
förverkliga de socialdemokratiska principerna, sådana desisa äro uttalade
i partiets program", menas med partiets program helt enkelt
Gotha-programmet. Detta betraktades med någon slags sedvanerätt
såsom partiprogram, öothaprogrammets ställning som svenskt
partiprogram klarlades av Axel Danielsson i hans inledningsanförande
vid programdiskussionen på kongressen 1897. Enligt
kongressprotokollet sade han:
"Det vore bekant åtminstone för dem, som deltagit i rörelsen
från början, att vi i vår agitation hittills, utan att dock heslut
därom förelegat, begagnat Gothaprogrammet av år 1875, som
utgjorde en sammansmältning av den Lassallaska riktningen, med
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
