Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Lundstedt, Vilhelm: Några drag ur internationell politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA DRAG UR INTERNATIONELL POLITIK 461
den gängse tron, att rättigheter och rättsordning hava sin källa
i rättsmedvetandet.
Men en sak måste till förekommande av missförstånd ytterligt
skarpt betonas. Ehuru detta s. k. allmänna rättsmedvetande icke
är tänkbart utan rättsordningen, så måste likväl — såsom redan
i annat sammanhang antytts — sägas, att det omedelbart är känslor,
som ingå i vad vi kalla rättsmedvetandet, vilka uppehålla hela
samhällsmaskineriet. Saken är den, att rättsreglemas
samhällsnyt-tighet i förening med dera« kooisekventa och oemotståndliga
uppehållande åstadkommer känslan av deras nödvändighet för oss alla.
Därmed få de den särskilda helgd över sig, som gör att man tror
dem vara sanktionerade, i äldre tider av gudarna, numera av
rättsmedvetandet. Därmed åter erhålla rättsreglerna den nödiga
kraften för att Imnna uppehållas gentemot de mänskliga passionerna
och de omedelbart egoistiska drifterna. Dessas stävjande skulle
icke kunna åstadkommas bloitt genom medvetet reflekterande över
rättens uppehållande. Människornas enskilda passioner och drifter
är o ju undermedvetna krafter. Dessa kunna icke tillräckligt
tyglas genom medveten reflexion om de rättsliga reaktioner, vilka följa
på handlingssätten. Sådan reflexion inställer sig merendels först
när det är för sent. Dessa passioner och drifter, själva
reflexions-löst verkande, kunna icke tillbörligt hämmas genom andra
krafter än sådana som likaledes äro reflexionslöst verkande. Det är
det allmänna rättsmedvetandet som levererar dessa hämmande
krafter : de rättskänslor, varav nästan samtliga individer besjälas. Sedda
isolerade för varje individ, ha de kanske icke avgörande makt
gentemot passioner och drifter. Men emot dessa har man att sätta
upp icke blott den enskildes så att säga privata rättskänsla utan
det kompakta trycket från hela miljöns samlade rättskänsla. Det
är detta socialt psykiska, spontant verkande tryck, som är den
avgörande kraften mot brottsimpulserna.
Vidare må angående rättsmedvetandets betydelse framhävas
följande. Låt vara att rättsmedvetandet förutsätter rättsordningen,
genom vilken detsamma utbildas och utvecklas, så är det likväl
givet, att rättsordningens egen vidare utveckling just beror av den
nivå, på vilken rättsmedvetandet befinner sig. D. v. s. det råder
en ständig växelverkan mellan uppehållandet av rättskänslorna och
rättsordningen.
Emellertid är det endast för att förekomma allehanda
missförstånd angående min syn på saken, som jag här velat konstatera
det allmänna rättsmedvetandets utomordentligt stora sociala
betydelse. I detta sammanhang spelar eljest denna dess betydelse
icke någon roll. Ty rättsordningen och vad som ytterst framdriver
denna är genomgående i förhållande tni rättsmedvetandet, såväl
i grundläggningen som i utvecklingen, det primära. Vad som i
detta sammanhang är det viktigaste att beakta, det är, att utan
rättsordningen skulle rättsmedvetandet förlora sina nödvändiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
