- Project Runeberg -  Tiden / Adertonde årgången. 1926 /
470

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Lundstedt, Vilhelm: Några drag ur internationell politik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

470f; VILHELBI LUNDSTEDT

säga, att min nyss givna framställning är besjälad av samma
grundläggande föreställningar om rätten, som blivit hävdade av Marx.

Marx tog ju avstånd från den s. k. utopiska socialismen med dess
idéer om vissa absoluta rättigheter tillkommande individerna
såsom sådana. Han hade också klart för sig, att rättsidéerna icke
äro något annat än en ideologi, som utbildar sig på basen av
bestående samhällsförhållanden. Vidare hade han klart för sig, att
de ideologier, soon råda inom de olika klasserna i samhället, blott
äro ett uttryck för klassens faiktiska strävan efter makt gentemot
annan klass. Men han hade jämväl klart för sig, att klassernas
egen maktutbildning var beroende på de bestående
produktionsförhållandena, med vilket ord Marx utmärker vad som i min framr
ställning kallas rättsordning i verklighetsmening. Naturligtvis
förstod Marx då också, att rättsordningen ingalunda hade sin grund
i det allmänna rättsmedvetandet utan i den av tidsförhållandena
bestämda nödvändigheten för samhällsekonomin av att en viss
ordning uppehälles för tillgodogörande av de förhandenvarande
produktionskrafterna. Ingen har bättre än Marx förstått rättigheternas
relativitet och därmed också de gängse rättsföreställningarnas
overklighet. Därför kan man vara övertygad om att för honom voro
idéerna om de enskilda staternas absoluta rättigheter emot varandra
intet annat än en chimär. Högst sannolikt såg han hela detta
betraktelsesätt såsom en falsk ideologi på ett produktionssystem, i
vilket den enskilda staten intog samma ställning som individerna
i den fas av samhällsutvecklingen, som enligt Marx kom efter
feodalismen och är förelöpare till kapitalismen; d. v. s. individerna
i ett samhälle, som vilar på individernas produktion blott för egen
behovstillfredsställelse och i vilket varuutbytet sålunda också sker
blott för vinnande av egen behovstillfredsställelse. (Det samhälle
som sedan i kapitalismen utvecklade sig till en till formen social
produktion, dock med bevarande av individens makt över
produktionsmedlen.)

Emellertid måste å andra sidan bea^ktas, att Marx oaktat sin
tendens att se samhällslivet realistiskt, likväl icke kan fritagas från
hävdandet av vissa chimäriska idéer och absoluta ideal. Sålunda
är det nog obestridligt, att han trott hela samhällsutvecklingen vara
på förhand given efter vissa förutbestämda linjer och att han sett
det framtida socialistiska samhället såsom en realisation av ett
högsta värde. Detta värde kallar Marx friheten, därmed avseende
icke godtyckligheten utan människans förmåga att utveckla sitt
eget inre väsen, ostörd av ekonomiska omsorger. Häri framträder
hos Marx en rest av den työka idealismen, sådan den hos Hegel
drivits till sin yttersta spets. Enligt Hegel skall friheten — i
meningen av människans verksamhet i överensstämmelse med sitt
högre, förnuftiga väsen — bestämma hela samhällsutvecklingen.
För åstadkommande av detta höga mål använder sig emellertid
"förnuftets list’’ av allehanda för ändamålet, omedelbart sett, främ-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1926/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free