Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Lundstedt, Vilhelm: Några drag ur internationell politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA DRAG UR INTERNATIONELL POLITIK 471
mande medel. Man kan icke bestrida, att Marx’ samhällslära
delvis är bestämd av liknande verklighetsfrånvända betraktelsesätt. Ty
så snart man överhuvud ställer upp ett högsta mål såsom givet
för -människor och deras strävanden, då förlorar man kontakten
med det av erfarenheten i tid och rum givna, då är man inne på
metafysiken med dess antagande av översinnliga faktorer. De
absoluta rättigheterna äro blott ett utflöde av sådan metafysik; talet
om; realisation av ett högsta värde likaledes. Marx står i själva
vei^ket med vartdera benet i två världar. Å ena sidan står han i
den verkliga världen. Så tillvida inser han, att människan icke har
några absoluta eller abstrakta rättigheter. Å andra sidan dväljes
han understundom i metafysikens rymder oich flirtar ganska
otvetydigt med den översinnliga frihetsgudinnan, med vilken de
abstrakta rättsidéerna äro i intim släktskap.
Det har blivit ett stundom ödesdigert fel i socialdemokratisk
politik att mindre intressera sig för det realistiska i Marx’ läror än
för det skimmer, som omstrålar Marxismen tack vare vissa
översinnliga moment i densamma. Sådant är lätt att förstå. Ett
frihetsrike hägrande vid synranden såsom målet för våra intellektuella
strävanden och kroppsarbetarens slavgöra är ägnat att egga
livsmodet och dämpa pessimismen. Men sådana syner kunna också
vara farliga, i det att ögat bländas och den framtida kursen
förlorar sitt fäste i den joirdbundna verklighetens mark. Hade
socialdemokratin haft samma insikt som Marx själv angående de rådande
rättsföreställningarnas overklighet, så skulle den på ett annat sätt,
än som skett, kunnat göra en insats i arbetet på en fredlig
organisation av världen. Faktiskt har nu hela världens
socialdemokrati varit beredd att understödja en av de för människorna
farligaste idéer, som någonsin framkommit, nämligen det s. k.
Genéve-protokollet. Dess farlighet sammanhängde just med okunnigheten
om folkrättens chimäriska natur. Nu säger man emellertid, att det
var viktigt, att socialdemokratin här var med och manifesterade
sin fredsvilja. Hade det icke varit viktigare, att den manifesterat
sin fredsvilja genom att protestera emot ett fredsarbete, som
tenderade att bygga ett s. k. världssamhälle pä en krigsvulkan? Hade
det icke varit bättre, om socialdemokratin i stället för sin
anslutning till detta falska fredsverk hade sökt bidraga till något
nyttigt genom kritik av de chimäriska rättsföreställningar, i vilkas
hägn nu krigstanken frodats i många tusen år? Socialdemokratin
måste akta sig, så att den icke till sist låser sig fast i läror, lika
förlegade och för det allmänna skadliga soon de mest föraktade
borgarmaximer. — Vad särskilt Marx angår, så är visserligen hans
betydelse, när man förstår honom rätt, mycket stor. Men å andra
sidan böra vi också i anledning av vissa Marx’ läror ha i minnet,
att människorna ingalunda ha den höga betydelse, som religion
och naturrätt i fullkomlig endräkt hava tilldelat dem framför andra
djur. Vi människor ha alldeles icke några gudomliga krafter, så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
