Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Nordström, G. Hilding: Några ekonomiska fakta rörande statliga nödhjälpsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA EKONOMISKA FAKTA RÖRANDE STATI.IGA NÖDHJÄLPSARBETEN 475
Då drivandet av nödhjälpsarbeten — här bcm-tses från den för
närvarande ej aktuella -anderstödslinjen — befunnits bäst främja
en dylik politiks realiserande, har det fördenskull framstått
såsom en grundläggande angelägenhet att uppbygga ett sådant
lönesystem för de statliga arbetena, som garanterar dessa allmänna
principers genomförande. Man har också efter en tids experimenterande
nått fram till ett numera stabiliserat system, vars centrala tanke
är, att nödhjälpslönen vid varje tidpunkt och på varje särskild
ort skall understiga den på den öppna marknaden gällande lönen.
Såsom viktiga moment i systemet ingå jämväl utövandet av en
kontinuerlig och effektiv kontroll över ackordsförtjänsterna samt
upprätthållande av vissa även ur social synpunkt betydelsefulla regler
angående yrkesbegränsning och hänvisningsförfarande.
Arbetslöshetshjälpen har nämligen efter hand kommit att begränsas, dels rent
numerärt men dels också på sådant sätt, att från hjälps
(nödhjälps-arbetes) åtnjiutande avskurits — såvida ej undantag på särskild
framställning medgivits — alla säsongarbetare samt de arbetslösa
från yrken, inom vilka normala arbetsförhållanden anses råda.
Uttagningen av arbetskraft bland landets kommuner till de
statliga arbetena sker efter vissa normer, genom villaas riktiga
iakttagande man bl. a. åsyftar att ernå en prövning av det reala
hjälpbehovet och de arbetslösas arbetsvillighet.
Den arbetsorganisation, i vilken dessa principer skola bringas i
verkställighet, har ännu icke lagt det första decenniet bakom sig.
Den nu fungerande organisationen kan nämligen sägas ha erhållit
sin egentliga utgestaltning först omikring åren 1918—1920.
Visserligen beträddes arbetslinjen redan tidigare genom de speciella
arbeten, som då anoMnades för arbetslösa stenhuggare och för
Itvinnor inom textilfacket (gatstenshuggning, planterings- o. d.
arbeten i södra Sverige), men arbetslöshetens jämförelsevis
obetydliga omfattning vid denna tidpunkt hade ännu ej framkallat det
mera definitiva brytande med understödslinjen, som sedan skedde.
Man hävdade arbetslinjens principiella överlägsenhet i
hjälppoli-tiken men ansåg sig kunna vid sidan härav åtminstone tillsvidare
tolerera jämväl en kontant under stöds verksamhet. Uppmuntrade
av de lyckade arbetsexperimenten trevade man sig emellertid vidare
och stannade först vid att överlåta åt ett halvofficiellt organ, som
verkade på det forstliga området (Skogssällskapet) att under
kontroll av Arbetslöshetskommissionen sysselsätta arbetslösa på olika
slag av skogliga företag. Med arbetslöshetens begynnande
utomordentliga ansvällning från slutet av 1920 och början av 1921
(maximum anmälda arbetslösa, 163,000, nåddes under vintern 1922)
blev det emellertid nödvändigt att staten mera aktivt ingrep även
i fråga om nödhjälpsarbetens organisation. Skogssällskapets
statsarbeten omformades till Södra Sveriges Statsarbeten (med en
omfattande central- och distriktsorganisation) och Norrlands
statsarbeten tillskapades. Först vid avvecklingen 1924 samlade Arbetslös-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
