Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Nordström, G. Hilding: Några ekonomiska fakta rörande statliga nödhjälpsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 G. HILDING NORDSTRÖM
i detta sammanhang tilläggas, att åtskilliga av de strejker vid
statliga nödlijälpsarbeten, som tidigare förekommo, hade sitt
upphov i missnöje över de genom ackordsnersättningarna alltsom oftast
minskade förtjänsterna. Att dessa strejker numera så gott som
upphört kan till ej oväsentlig del tillskrivas det förhållandet^ att
arbetsledningen efter hand förvärvat större förmåga och erfarenhet att
bedöma nödhjälpsarbetarnas prestatioinsförmåga och mentala
egenskaper.
Tidigare höllo statsarbetena marketenterier o. d. på ett flertal
arbetsplatser, men numera sköta nödhjälpsarbetarna själva sin
mathållning och erhålla av kommissionen endast ett mindre bidrag till
servis m. m. Denna anordning synes i allmänhet mest
tillfredsställa arbetarna.
Efter denna snabbteckning av nödhjälpspolitikens principer och
de statliga nödhjälpsarbetenas organisation övergår jag till att
skärskåda de kostnader och ekonomiska resultat, som den i vårt land
bedrivna arbetslöshetspolitiken medfört i fråga om
nödhjälpsarbeten för att sedan ingå på spörsmålet om det ekoGiomiska gagnet av
arbetslinjens tillämpning för de »arbetslösa själva. Däremot
kommer jag av olika anledningar att lämna å sido frågan om den ena
eller andra ’’linjens’’ principiella eller praktiska företräden och
ämnar icke heller prestera något bidrag till kritiken av vad den
nationella ambitionen döpt till "det svenska systemet" i
arbetslöshetspolitiken. Inte heller tänker jag inlåta mig på den eljest
intressanta frågan om de nuvarande hjälpåtgärdernas värde för
framtidens hjälppolitik, i synnerhet som ett bedömande av
arbetsmarknadens kommande utveckling är ur dagens perspektiv synnerligen
vanskligt, då ingen i detta nu, trots vissa statistiska tecknatydare,
kan med någon större grad av visshet uttala sig om
befolkningsproblemets status om exempelvis tio ä tjugu år. Efterföljande fakta
och resonemang avse sålunda blott att ge en objektiv belysning av
den hittills förda politikens ekonomiskt-praktiska resultat, även om
urvalet och anordningen av stoffet och de slutsatser, som komma
att dragas, möjligen sikola röja vissa drag av subjektiv värdering.
Inledningsvis framhölls, att staten på nödhjälpsarbeten offrat
omkring 130 milj. kronor. Det må nu genast poängteras, att
därmed avsågs ett bruttobelopp, inkluderande alla slag av kostnader
för olika typer av arbeten. I den efterföljande framställningen
kommer (såvida annat icke uttalas) emellertid avseende endast att
fästas vid siffror, som direkt hänföra sig till nödhjälpsarbeten,
bedrivna av Skogssällskapets, Södra Sveriges och Norrlands
statsarbeten och av kommissionen själv, allt betraktat som en enhet.
Redogörelsen omfattar, i den mån ej annat utsäges, tiden 1918—
1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
