Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Nordström, G. Hilding: Några ekonomiska fakta rörande statliga nödhjälpsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA EKONOMISKA FAKTA RÖRANDE STATI.IGA NÖDHJÄLPSARBETEN 479
Statens exakta hmttokostnader för den sålunda fixerade
perioden ha uppgått till 116 milj. kronor.
Detta belopp är likväl ingen absolut mätare på de statliga
utgifterna för nödhjälpsarbetena. Staten har nämligen hela tiden
försko.tterat en rad av kostnader, som sedan efter hand ersatts av
vederbörande intressenter. Så har t. ex. vägstyrelser och andra
haft att bära y^ av ett vägföretags kostnader, när företaget utförts
som nödhjälpsarbete. Under många år förskotterade nu staten
dylika arbeten flera miljoner kronor, som sedermera influtit i
Arbetslöshetskommissionens kassa. Vidare ha de flesta kommuner
ålagts att lämna en viss ersättning till statsarbetena för förmånen
att få sina arbetslösa placerade i statens arbeten. Dessa
ersättningar, 1:50 kr. och 1 kr. per man och dag för resp.
familjeförsörjare och ungkarl, ha med tiden sprungit upp till rätt avsevärda
summor. Tillsammantagna med en del andra belopp ha
totalersättningarna under perioden kommit att stiga till över 23 milj.
kronor. I dessa miljoner har Arbetslöshetskommissionen haft en
värdefull penningreserv, viU^en genom tillflödet av successivt
förfallande ersättningar kunnat hållas vid en sådan storlek, att
behovet av nya pengar till arbetslöshetens bekämpande först i år
behövt tillgodoses av riksdagen. Fråndragas nyssnämnda olika slags
ei^ättningssummar, blir totalsiffran för statens nettokostnader under
åren 1918—1924 för nödhjälpsarbeten 93 milj. kronor.
Innan de oilika utgiftsposterna synas närmare i sömmarna, kan
det måhända vara lämpligt att ge några summariska antydningar
om de arbetsprodukter, som arbetslöshetsmil jonerna avkastat. På
gi^und av bokföringstekniska skäl komma härvid genomgående
endast bruttokostnaderna (146 milj. kr.) att tagas i betraktande.
När man först började att experimentera med nödhjälpsarbeten
utvalde man skogsarbeten som lämpliga objekt. Under krisåren
fr. o. m. år 1921 trädde dessa dock i skuggan för allmänna
vägarbeten och vissa andra slag av större företag, men sedan den
egentliga krisen passerats och arbetslösheten erhållit mindre
svårhanterliga dimensioner och samtidigt den statliga
hjälporganisationen inknappats, ha de arbetstillfällen, som kronans skogar
erbjuda, åter kommit till användning, icke blott på grund av deras
lämplighet som nödhjälpsarbetsföretag över huvud, lättheten att
riskfritt när som helst kunna avbryta dem o. s. v., utan även till följd
av den sänlming av förvaltningskostnaderna, som uppstår genom
möjligheten till ett utnyttjande av den redan bestående statliga
domänadministrationen. Att staten själv såsom skogsägare får
inkassera hela den genom nödhjälpsarbetena tillskapade
värdestegringen av det skogliga kapitalet, har givetvis också varit en
bidragande orsak till returorienteringen mot utgångsläget i fråga om
valet av arbetsobjekt. Utvecklingen illustreras bäst av en
jämförelse mellan de skogliga arbetenas andel i nödhjälpsarbetenas
totalkostnader vid nödhjälpsarbetenas start, under deflationsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
