Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Nordström, G. Hilding: Några ekonomiska fakta rörande statliga nödhjälpsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480 G. HILDING NORDSTRÖM
oeh nu. Åren 1918—1920 absorberade detta slags arbeten 51 %
av nännida kostnader, åren 1921—24 endast 8 % och för
närvarande (1926) approxinmtivt 90 % om flottledsarbeten medräknas.
De skagliga nödhjälpsarbeten, som sålunda kommit till utförande,
liava dragit en kostnad (företrädesvis arbetslöner) på över 14 milj.
kronor och ha omfattat röjningar i ungskog, odlings- och
diknings-arbeten, väg- och järnvägsanläggningar, flottledsarbeten m. m.
Genom de markförbättrande arbetena har vunnits en areal på cirka
20,000 hektar, bestående av sedan länge kala och vanhävdade
marker. Sammanlagda sträckan av de utförda väg- och
järnvägsanläggningarna, som direkt gagnat skogliga intressen, har
uppskattats till cirka 45 mil. Härtill kan läggas, att de fyrahundratusen
dagsverken, som nedlagts å skogsarbeten under den allra senaste
tiden eller 1 juli 1925—31 maj 1926 ytterligare ökat domänverkets
vinst av nödhjälpsarbetena, bl. a. genoan nya väg- och
spårvägsanläggningar (138 km.) och skogsdikningar (1,250 har) förutom
anläggning av ett 30-tal lastplatser, broar m. m.
Tyngdpunkten av statens nödhjälpsarbeten kom emellertid under
åren 1918—1924 att falla på allmänna vägarbeten. Den
allmänhet, som inte närmare fördjupat sig i arbetslöshetsfrågorna,
förbinder nog vanligast också föreställningen om understöd och
vägarbeten mod begreppet arbetslöshetshjälp. Är detta skevt vad
understöden beträffar, måste det däremot medges, att opinionen blivit rätt
informerad i fråga om vägarbetenas betydelse i svensk
nödhjälps-politik. De ha som sagt dominerat, ha tagit 62 % av hela
åtta-årsperiodens arbetskostnader i anspråk. Jag skall inskränka mig
till några viktigare av de fakta, som sammanhänga med statens
åtgöranden på detta område.
Vårt lands största längd är 1,574 km. Om man nu tänker sig
en väg byggd fågelvägen från Skånes sydspets upp till nordligaste
]^iksröset på gränsen mot Finland och som. fortsättning härpå en
väg, lagd efter norra stambanan från Boden till trakten av
Ro-tebro (cirka halvannan mil från Stockholm), så skulle dessa
sträckor sammanlagt ungefärligen representera längden av de vägar, som
svenska nödhjälpsarbetare, delvis under ledning av eljest
arbetslösa teknici, utfört från år 1918 räknat och intill försommaren 1926.
Den totala längden av de såsom statliga nödhjälpsarbeten om-
eller nybyggda vägarna har nämligen (bortsett från arbetena i
kronans skogar) uppgått till omkring 270 nymil. Det behövs inga
kommentarer rörande det nationalekonomiska värdet av dessa
prestationer, vilka dragit en kostnad för staten av inemot 721/2
i^iilj-kronor. Det aut omobil farande svenska folket observerar kanske inte
alltid på sina färder de enkla stentavlor, som här och var markera
dylika vägskapelser, men när de utländska turisterna i sommar
börjat prisa våra utmärkta men förut så klandrade vägar, sväller
den nationella stoltheten, sannolikt dock utan en tanke på att det
är tiotusentals arbetslösa svenska industri- och andra arbetare, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
