- Project Runeberg -  Tiden / Adertonde årgången. 1926 /
492

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Nordström, G. Hilding: Några ekonomiska fakta rörande statliga nödhjälpsarbeten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

492 G. HILDING NORDSTRÖM

Följande tablå visar, att en viss lönevariation kunnat iakttagas,
då fördelning gjorts med hänsyn till hemorten (storstad, mindre
stad, brukssamhälle och landsbygd).

Således har nödhjälpslönen överskridits (i %) med:

För arbetare År 1922 År 1923

från storstäder .......................... ovana 6,6 38,5

vana 14,8 48,9

„ mindre städer och industrikommuner .. ovana 25,5 40,o

vana 39,5 50, o

„ landsbygden ........................ ovana 47,6 55,6

vana 53,6 72,5

Det bör förutskickas, att samtliga dessa siffror med hänsyn till
möjliga inverkande bifaktorer böra avläsas med försiktighet. De
för år 1923 genomgående högre procentsatserna äro med säkerhet
beroende av att arbetarna förut varit anställda å andra
arbetsplatser och där förvärvat viss vana vid arbetet samt att den påbegynta
avvecklingen av statsarbetena medförde en allmän stegring av
förtjänsterna vid vissa slutarbeten, speciellt i Norrland.

Vad angår förtjänsterna för arbetare inom olika yrken visar
undersökningen den karakteristiska skillnaden, att nyanställda
arbetare från jordbruket uppnå normal nödhjälpslön i ungefär
dubbelt så många fall som industriarbetarna. Efter några månaders
arbete utjämnas dock denna skillnad avsevärt.

Med avseende på arbetarna inom de särskilda industrigrenarna
synas gruv-, bruks-, metall-, maskin-, sten- och glasarbetare,
relativt sett, förskaffat sig bättre förtjänster vid nödhjälpsarbetena än
övriga industriarbetare. De lägsta förtjänsterna ha uppnåtts av
handels- och affärsanställda.

Nödhjälpslönens fotrtgående minslming har emellertid ingalunda
åtföljts av någon parallell nergång i fråga om arbetslönens andel
av arbetenas samtliga kostnader. Utvecklingsgången är med
bortseende från en mellanperiod den motsatta. Ju mera
organisationen på sistone förenklats och arbetsobjekten förskjutits mot skogliga
sådana, desto större har lönens andel blivit av de kostnader,
staten nerlagt på de arbetslöshetslindrande åtgärderna.
Sakförhållandet bestyrkes av följande uppgifter om lönernas procentuella
del av nödhjälpsarbetenas totalkostnader.

år 1918 — 42,8 % år 1922 — 60,2 %

„ 1919 — 57,1 „ „ 1923 — 63,3 „

„ 1920 — 66,6 „ „ 1924 — 43,5 „

„ 1921 — 64,9 „ „ 1925 — 63,o „

jan.—april 1926 — 72,4 „

Mellanåren 1921—1923 beteckna ett avbrott, som beror på omstän
digheter, vilka ej tarva närmare förklaring; under året 1924, då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1926/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free