Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Nordström, G. Hilding: Några ekonomiska fakta rörande statliga nödhjälpsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA EKONOMISKA FAKTA RÖRANDE STATI.IGA NÖDHJÄLPSARBETEN 493
det, som möjligen kan benämnas det äldre systemet, avvecklades,
betungades verksamheten med stora administrationsutgifter, vilket
självsagt kommo siffrorna att sjunka för övriga sidor av
verksamheten. Under tiden 1925—1926 avspegla de höjda procentsiffrorna
nyorienteringens stora ekonoimiska fördelar.
En analys av löneutvecklingen vid statsarbetena i södra och norra
delen av vårt land ådagalägger, att förtjänsterna genomgående
varit lägre i Norrland. Då det skulle föra långt att utreda
anledningarna härtill, m,å det vara tillräckligt att här blott framhålla
det påtagliga förhållandet, hurusom i allmänhet en högre lönenivå
på allmänna marknaden gällt för södra och mellersta Sverige och
att en stor del av de arbetslösa därstädes intjänat sina löner vid
arbetsföretag, belägna i trakterna omkring rikets tre—fyra
största städer.
Med det tillämpade lönesystemet har man även avsett att söka
åvägabringa största möjliga likformighet i förtjänsterna, oberoende
av arbetsobjektens art. I någon mån torde dock vissa slag av
arbeten, som utförts under mindre gynnsamma klimatiska
betingelser, t. ex. dikningar vintertiden, ha bidragit till att lönerna vid
nödhjälpsarbetena på en del håll legat på en lägre nivå, än lönerna
å andra håll, varest de anställda haft tillfälle att lättare vänja
sig vid arbetets natur.
Arbetarnas förmåner inskränka sig likväl ej till lönen.
Enkannerligen under hjälpverksamhetens tidigare skede ägde den vid
nödhjälpsarbete anställde att tillgodoräkna sig åtskilligt mera. Var
han försörjningspliktig fick han eller hans familj familjeunderstöd
resp. ortstillägg, dock först efter behovsprövning. I Norrland stego
dessa slag av understöd — bortsett från 1922 — icke till några
större belopp, men i södra och mellersta Sverige hava mycket
betydande summor på den vägen letat sig fram till de arbetslösas
familjer oich säkerligen möjliggjort många tusende fattiga heim
sammanhållande.
Genom märketenterier, matdepåer m. m. har man sökt underlätta
arbetarnas besvär med och minska deras utgifter för den dagliga
förplägningen. Kläder och skodon ha förbilligats; bägge dessa arter
av förmåner ha dock under de senare åren modifierats i olika
hänseenden. Mot olycksfall och sjukdom ha nödhjälpsarbetama
skyddats genom, av staten bekostad försäkring och sjukvård.
Frekvensen av olycksfall har för övrigt varit rätt stor i trots av frånvaron
av farligare riskmoment i arbetena. Särskilt får detta anses gälla
bland de arbetare, som haft sysselsättnng hos Södra Sveriges
stats-arbeten. Kostnaderna hava utgjort lägst 0,3 % (1921) och högst
2,2 % (1924) av de totala.
Vid omnämnandet av nödhjälpsarbetamas förmåner böra även
tillfogas några ord om föriäggningarna och deras kostnader.
Ett tillfredsställande ordnande av förläggningsfrågan har
utgjort en viktig del av nödhjälpsarbetenas organisation. I överens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
