Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Nordström, G. Hilding: Några ekonomiska fakta rörande statliga nödhjälpsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 G. HILDING NORDSTRÖM
stämmelse med den arbetslöshetspolitik, som förts i vårt land, har
det lagts vikt på att möjliggöra en viss rörlighet bland de
arbetslösa. Detta har givetvis icke kunnat ske utan att en viss
bostadsstandard upprätthållits på de platser utanför hemorten, dit folket
hänvisats. Självfallet har därvid kunnat inträffa, att en oeh annan
bostadslägenhet uti obygderna icke i allo hållit måttet. I den mån
klagomål framträda eller framträtt, beaktas dessa, och man har
försökt att i görligaste mån bereda nödhjälpsarbet^ma så goda
förläggningsvillkor som möjligt. Att det ibland tidigare brast
här-utinnan på ett och annat ställe är oförnekligt, men hänsyn måste
dock tagas till, att man ofta hade mycket kort tid på sig för
anskaffande av drägliga bostäder, och att det sedan blev nödvändigt
att logera in mera folk, än som man egentligen tänkt sig. Man
nödgades understundom blunda för kravet på tillräcklig luftkub
o. d. för att kunna bereda största möjliga antal behövande
anställning. Kunde dessa mestadels avlägset belägna förläggningar efter
hand förses med några tidningar och tidskrifter, radio o. d. skulle
detta förvisso öka de arbetslösas trivsel med de statliga
nödhjälpsanordningarna.
Inberäknat utgifterna för arbetarnas transporter till och från
arbetsplatserna vid resp. anställningstidens början och slut hava
kostnaderna för denna gren av arbetarnas förmåner uppgått till
inalles cirka 51/2 milj. kr., svarande i runt tal mot 5 % av
nödhjälp sarbetarnas samlade kostnader.
Den här lämnade översikten visar sålunda, att lönerna, såsom
Oickså naturligt är, utgjort den väsentligaste delen av
nödhjälps-arbetarnas fönnån. Betraktar man även ortstillägget som en slags
löneförmån och härtill lägger värdet av fri bostad vid
förläggningen samt nedsättningen av kostnaderna för proviant samt
kläder och skodon, kommer man fram till att den svenska
nödhjälps-arbetarens genomsnittliga förmän av sin anställning vid statens
nödhjälpsarheten tender den period, som undersökningen ömfattar,
utgjort 6 kr. 60 öre per dag.
Ställas återigen kostnaderna för nödhjälpsarbetarnas förmåner
i förhållande till totalkostnaderna för nödhjälpsarbetena, kunna
dessa förmåner beräknas till 72,6 % av totalkostnaderna.
Man gör sig inför dessa siffror gärna den frågan, om
arbetslönens andel av de totala arbetskostnaderna står i någorlunda
överensstämmelse med motsvarande förhållanden på den öppna
marknaden. På grund av bristen på tillförlitliga och iämförbara siffror
kan nåffot bestämt svar icke givas härå. Det förefaller likväl ej
osannolikt, att den öppna marknadens siffror varit gynnsammare
under vissa perioder i nödhjälpsarbetenas historia, men att
utvecklingen under senare år förändrats i en för nödhjälpsarbetena
fördelaktigare riktning.
Frågar man sig vidare, om nödhiälpsarbetena med deras i
allmänhet låga löner verkligen varit till ekonomiskt gagn för de ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
