Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Petrini, Henrik: Realskolan som bottenskola på naturvetenskaplig grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REALSKOLAN SOM
BOTTENSKOLA PÅ
NATURVETENSKAPLIG GRUND
Av HENRIK PETRINL
j^g år 1914 någon tid vistades i djurs-
J /holm, hade jag tillfälle att se och beundra den nya vackert
belägna samskolan, som uppgavs ha ej mindre än 250 elever.
Folkskolan däremot var betydligt mindre och hade endast 70 barn.
Jämförelsen gjorde på mig ett beklämmande intryck: varför skola
samhällsmedlemmarna på detta sätt skiktas i olika samhällsklasser
redan från de första barnaåren? Kunde inte detta rika samhälle
ha råd att kosta på dessa fattiga 70 barn samma uppfostran som de
andra? Jag fick det intrycket, att skolförhållandena i Djursholm
måste betecknas som abnorma, så länge denna absolut opåkallade
skiktning av barnen finns kvar. Det vore den enklaste sak i världen
att där helt och hållet avskaffa folkskolan och låta alla barn gå i
samskolan.
I denna uppfattning bestyrktes jag sedermera av
skolkommissio-nen, som uppvisade, att den svenska folkskolans verkningsgrad, där
den är som bäst, är så dålig, att barnen där på långt när inte lära
sig på tre år vad realskolan hinner med på två. Under sådana
förhållanden kan väl ingen klok människa vilja sätta i fråga, att t. ex.
i Djursholm det skulle vara samskolans barn som borde övergå till
folkskolan och inte tvärt om. Beträffande andra städer förvillas en
förnuftig syn på skolproblemet därav, att där äro folkskolebarnen
fler än läroverksungdomen.
Varför skola arbetarnas barn ha en så dålig undervisning,
varför kunna ej de få en lika god undervisning som de förmögnares
barn? Detta är ju en förfärlig orättvisa, och denna är så mycket
större, som det är staten som bekostar de senare barnens bättre
uppfostran. Med en liknande utgångspunkt har skolkommissionen velat
förmå folk att vara med om slutsatsen: därför skall den bättre
skolan bort! Den riktiga slutsatsen är naturligtvis: därför skall den
dåliga skolan bort och ersättas med den bättre. All sund skolpolitik
bör därför syfta till målet: folkskolans avskaffande.
I själva verket är folkskolan liksom seminariet endast ett
provisorium. Så saknar folkskolan ännu så gott som all organisation, i det
att städernas folkskolor med tusentals barn endast äro
oorganiserade sammangyttringar av fristående skolor, var och en med en
lärare, som undervisar i alla ämnen. T nära hundra år har detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
