Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Petrini, Henrik: Realskolan som bottenskola på naturvetenskaplig grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REALSKOLAN SOM BOTTENSKOLA PA NATURVETENSKAPLIG GRUND 499
fortgått, och det är sannerligen inte för tidigt att nu ersätta detta
provisorium med ett normalt skolväsen, och ett sådant ha vi i
realskolan.
Ersättandet av folkskolan med realskolan kan i allmänhet inte,
såsom i Djursholm, ske i ett slag, men utvecklingen går i denna
riktning. Redan nu kommer 60 proc. av läroverksungdomen från
folkskolan, och denna procent skulle ökas väsentligt, därest inte andra
kammaren motarbetade arbetarnas strävan att ge sina barn en bättre
skolbildning, i det att denna kammare blivit vilseledd i skolfrågan
och vägrar att ge större utrymme i realskolans nedersta klasser. Det
tilltagande välståndet hos de s. k. lägre samhällsklasserna gör dock
en dylik övergång från folkskola till realskola nödvändig.
Utvecklingen går med stora steg förbi gamla reformkrav, som aldrig gått
och aldrig kunna gå i uppfyllelse. Dit hör programpunkten
’’folkskolan som bottenskola’’, en fras som numera är av en rent
reaktionär innebörd.
Hur starkt det sakliga behovet verkar gentemot politiska
programpunkter, när det kommer till kritan, visas bäst därav, att de
mest doktrinära politiska bekämparna av realskolan och enskilda
skolor sända sina egna barn till enskilda förberedande skolor och
till realskolan men ej till folkskolan och den kommunala
mellan-skolan, då ju den senare vägen tar ett år mera för samma resultat.
Också har programpunkten "folkskolan som bottenskola" för länge
sedan övergivits av de mera klarseende, och de doktrinära se sina
leder glesna, liksom de själva i praktiken svika den.
Ursprungligen stod reformen "folkskolan som bottenskola" på det
sparsamhetsvänliga lantmannapartiets program: det vore ett slöseri
med statens medel att hålla två parallellt löpande skolor, och droge
man in första klassen av elementarskolan, så gjorde staten därmed
en ren vinst. Man tänkte aldrig på att de barn som sålunda
överflyttats till folkskolan skulle kräva lärare och lokal, ty på den tiden
trodde man, att en folkskollärare kunde läsa med hur många barn
som helst. Ännu på 1900-talet kunde en lärare ha att samtidigt
undervisa över ett hundra barn i en ordinär skolsal. Programpunkten, som
endast innebar indragning av elementarskolans första klass,
influerades även något av partiets animositet mot städerna. Numera har
denna senare lagt sig på grund av ändrade politiska förhållanden,
och i folkskolans klasser får barnantalet ej vara nämnvärt högre än
i realskolans eller 35 ä 40 st. Lantmannapartiets programpunkt,
indragning av elementarskolans första klass, har således för
närvarande genom ändrade förhållanden fullständigt mist all aktualitet
och borde kunna anses vara avförd från dagordningen.
På 1880-talet upptogs reformen "folkskolan som bottenskola" på
Sveriges allmänna folkskollärarförenings program och utvidgades
till att gälla flera av läroverkens nedersta klasser, obestämt huru
många. Man anlade en mer social synpunkt och lyckades få den upp
på de frisinnades och isocialdemokraternas program. Man menade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
