Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Petrini, Henrik: Realskolan som bottenskola på naturvetenskaplig grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500 HENRIK PEfRlNl
att om barnen ginge i samma skola, så skulle detta utjämna
klassskillnaderna, d. v. s. att det sociala arbete, som de vuxna ej gittade
utföra, skulle läggas på de små barnens axlar. Förutom det
motbjudande i att bedriva politik med barnen, så visar alla tiders
erfarenhet, att denna metod inte leder till målet.
I själva verket hade ’’folkskolan som bottenskola’’ övergått till att
bliva ett speciellt kårintresse för folkskollärarna. Ojämförligt mycket
mer befordras den sociala utjämningen och det ömsesidiga
förståendet mellan samhällsklasserna av det gemensamma fullgörandet av
värnplikten, men när studentbeväringen skildes från de andra,
höjdes inte en enda röst för att hävda de sociala intressen, som därvid
gingo förlorade. Nej, de sociala synpunkterna anläggas endast när
det gäller att tvinga överklassbarnen att gå i folkskolan. Men samma
sociala resultat erhålles ju även om man i stället drar in motsvarande
klasser av folkskolan och sätter barnen i realskolan.
Denna lösning har ej framlagts förut, då det ju är folkskollärarna,
som drivit fram frågan. Under tiden ha deras pretentioner vuxit,
så att de ej nöjde sig med två ä tre klasser av läroverket, utan de
ville ha Ifiela realskolan. Detta mål försökte de frisinnades
ecklesiastikminister Fridtjuv Berg nå på omvägar, men försöket strandade
tack vare Uppsala universitets motstånd. Skolkommissionens
förslag utgör nu det första steget att nå målet under mer officiella
former.
Av den korta historiken framgår med all önskvärd tydlighet, att
programpunkten "folkskolan som bottenskola" för närvarande
endast är ett skråintresse hos folkskollärarna, särskilt dem som
genomgått fyra klasser av ett folkskoleseminarium.
Dock finns det även bland folkskollärarna en del mer vidsynta,
isynnerhet bland de socialdemokratiska. Bland dem gör sig en
strävan gällande, att folkskollärarna böra hava akademisk utbildning.
Utföres denna tankegång konsekvent, så innebär denna reform ett
avlägsnande av folkskolans nuvarande provisorium och dess
utveckling till en normalskola, d. v. s. till en realskola.
Tyvärr ha folkskollärarnas tendenser att vinna monopol på
undervisningsväsendet vunnit anklang i andra kammaren, där en
folkskollärare räknas som den högsta auktoriteten, när det gäller den
högre undervisningen. Då nu detta monopol, om det genomföres,
innebär en försämring av undervisningen, så inses, att den del av
folkskollärarmonopolet som redan ernåtts, ingalunda kan anses hava
länt till barnens bästa. Skolkommissionen har uppvisat, att
programpunkten "folkskolan som bottenskola" ej kan genomföras utan
.att studietiden förlänges med ett år, beroende därpå att folkskolans
undervisningsresultat är så klent i jämförelse med realskolans i
motsvarande klasser. Att fortsätta på denna väg vore att* bringa hela
vårt undervisningsväsen på sned. Uppvisandet härav torde vara det
enda bestående — låt vara ej avsedda — resultatet av
skolkommissionens arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
