Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Petrini, Henrik: Realskolan som bottenskola på naturvetenskaplig grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REALSKOLAN SOM BOTTENSKOLA PA NATURVETENSKAPLIG GRUND 503
i realskolan taga åtminstone någon hänsyn till det stora flertalet
barn, som sluta i tredje klassen.
Den sexåriga realskolan bör således organiseras med två
avdelningar: en lägre, omfattande klasserna 1—3, och en högre,
omfattande klasserna 4—6.
Då barnen efter genomgången av klass 3 normalt böra hava minst
ett år kvar av skolpliktsåldern, så är det samhällets skyldighet att
anordna en ettårig frivillig praktisk fortsättningskurs parallellt
med realskolans fjärde klass. Eealskolan hinner på två år mer än
folkskolan på tre, och då böra de barn som avgå från denna
avslutningsklass vara mera mogna än de, som nu avgå från folkskolans
nionde klass. Här kan då lämpligen läggas en ’’praktisk
realexa-men’\ Mer energiska ynglingar, som avlagt denna examen och
redan äro ute i förvärvsarbete, borde beredas tillfälle att fortsätta
sina studier i en aftonskola, som förbereder till realexamen.
I alla samhällen där det nu finns kommunala mellanskolor inrättas
sådana fullständiga realskolor. I de samhällen, där det endast finns
folkskolor av A-typ, ändras dessa om till lägre realskolor med eller
utan en fjärde avslutningsklass. Härigenom vinnes ett helt år för
dem av dessa barn som skola taga realexamen. Ty de behöva
undervisas skilda från hemmet endast under tre år i en realskolas
högre avdelning å en främmande ort mot fyra år nu i en
kommunal mellanskola. Med hjälp av bilomnibusar kan systemet utsträckas
även till smärre orter på landsbygden, därest agitationen för
halvtidsläsningen slår om i sin motsats.
Från realskolans synpunkt kan anmärkas, att undervisningen
bleve betungad av alla dessa element, som ej skola fortsätta hela
realskolan ut. Tvärtom! För det första blir medelbegåvningen inte
väsentligt sämre i klassen än nu, då man ju skall hålla uppe
fordringarna vid inträdesprövningarna och flyttningarna. Men för det
andra måste undervisningsresultatet bliva ännu bättre än nu,
därför att man måste vid organisationen av realskolan taga hänsyn
till de barn, som ej skola fortsätta i den högre skolan. Ty
därigenom tvingas man att övergiva det gamla bakvända humanistiska
systemet att lägga undervisningen på alltför lång sikt och i stället
i främsta rummet taga hänsyn till vad som på varje stadium passar
harnet just dä.
Sedan mer än tjugu år tillbaka har jag i broschyrer och föredrag
försökt fästa uppmärksamheten härpå, varjämte jag genom egen
undervisning på detta stadium har på det amplaste fått mina
beräkningars riktighet konstaterad. I korthet är metoden den, att
grunden skall läggas genom åskådning i förening med eftertanke och
praktisk verksamhet. Minnet däremot är mycket dåligt hos små
barn — som bekant är det starkast vid 25-årsåldern — och därför
bör den första undervisningen i realskolan inte som nu nästan
uteslutande lägga an på minneskunskaper. I stället bör man mer lägga
an på övning och färdigheter samt eftertanke, men spara så mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
