Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Thorsing, Oscar: Det nödvändiga kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r>É:T NÖDVÅNDIGA KRIGET 517
fram, skarpes kampen om dessa områden och tar till slut formen av
ett militärt krig mellan de konkurrerande imperialistiska staterna.
— Så ungefär torde en vanlig socialistisk tankegång i korthet
kunna återgivas. Men man nöjer sig icke med att i denna
process se ett historiskt förlopp utan intänker en inre nödvändighet,
d. v. s. man sluter från det historiska förloppet till en allmän lag.
Men däri ligger felet. Det är ingenting som säger, att samma
resonemang är tillämpligt för den innevarande tiden, ja, det kan
överhuvud taget icke äga tillämpning på den nuvarande situationen,
emedan omständigheter tillkommit, som beröra de väsentliga
förutsättningarna för det. En av de före kriget starkast imperialistiska
staterna har berövats sina maktmedel och är följaktligen tvungen
att med andra metoder söka tillfredsställa kapitalets
expansionsdrift. Och så finner man den tyska kapitalismen i ledningen för
strävandena att åstadkomma internationellt samförstånd mellan
nationellt-kapitalistiska intressen. Ett slående tecken på den
förändring, som ägt rum är den förskjutning, som inträffat inom
världshandeln. Den har från Atlanten i viss mån förskjutits till Stilla
oceanen. Europas andel i världshandeln har sjunkit med nära 15
procent, medan Amerikas, Asiens och Australiens har ökats med
omkring 30 procent. Ifrån att ha varit starkt kapitalexporterande
har Europa blivit i hög grad kapitalimporterande. Samtidigt ha
möjligheter för nya givande kapitalplaceringar utom Europa blivit
mindre. Amerikas Förenta stater har blivit världens kapitalrikaste
land och exporterar i form av lån och investeringar oerhörda
summor årligen till Europa. Nationella rörelser i Asien och Afrika
göra vägen alltmera hindersam för den imperialistiska
kapitalismen och den bolsjevikiska revolutionen har faktiskt spärrat
tillträdet till de ännu outnyttjade möjligheterna i Ryssland även om
det kunde tyckas, att det låg i kapitalisternas eget intresse att
acceptera bolsjevikernas villkor. Allt detta samverkar till att
förändra problemställningen så grundligt, att man förgäves skall söka
använda samma formler på den nuvarande situationen som den före
kriget rådande. De enskilda europeiska stater^ vilkas imperialistiska
drifter ansågos vara krigets huvudorsaker, ha nu föga annat än
förluster att göra på den inbördes konkurrensen om kolonierna eller på
marknaderna i Europa. Samarbetet tei: sig som den naturligaste
formen för kapitalets expansion. Riv ned tullmurarna, träfPa
öv^er-enskommelse om produktionen, låt arbetskraften vandra fritt mellan
länderna, allteftersom kapitalets behov växla, äro de krav vidsynta
bank- och industrimän uppställa.
En dylik utveckling kan så mycket mindre sägas vittna om
krigiska tendenser som den skulle underlätta en gemensam
kolonialpolitik och göra de imperialistiska staterna stämda för ett
samgående utåt. Att detta nödvändigtvis behövde innebära en
motsättning till Asien eller Amerika är ej heller givet. Om t. ex. det
kinesiska problemet tages i betraktande, förefaller det väl snarast som
om ett enat uppträdande av Europas stater skulle leda till ett sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
