Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Thorsing, Oscar: Det nödvändiga kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520 OSCAK tHOllSING
revolution verkligen bleve överhängande skulle söka rädda sig
genom ett imperialistiskt krig.
Vari skiljer sig nu detta resonemang från det betraktelsesätt, som
bestämmer socialdemokratins politik? I grunden därigenom att
socialdemokratin i kapitalismen ser möjligheter till en evolution mot
en socialisering, en ny produktionsordning, och konsekvent förnekar
nödvändigheten av en i egentlig mening revolutionär omvälvning
för att genomföra denna ordning.
Men av samma anledning måste socialdemokratin kämpa för
fredens upprätthållande under kapitalismen. Fred kräves för att
evolutionen skall kunna fortlöpa utan allvarligt avbrott under de
politiskt och fackligt organiserade arbetarmassomas tryck.
Antagandet att kapitalismen nödvändigtvis är förbunden med krig och
krigstendenser står icke i överensstämmelse med en dylik
uppfattning ens om det förklaras att man hoppas kunna förhindra att
dessa tendenser taga sig uttryck i krig. Ty om något, som icke skall
äga ett faktiskt samband med krig — då man ju anser det möjligt
att förhindra detta — likväl betecknas som en krigstendens, hämtas
denna karaktäristik från erfarenheten av ett tidigare samm.anhang,
vars väsentliga drag man tror sig återfinna i vad som nu sker. Men
en sådan överflyttning, en sådan analogi är icke möjlig av det
skälet att viktiga förändringar inträffat i de avseenden det här
närmast gäller. Vad som kräves är en noggrann undersökning av sådana
förändringar, som i allra största korthet här antytts, i vad mån de
kunna bidraga till fredens tryggande och bilda utgångspunkt för
ett arbete därpå. Föreställningen att endast kapitalismens
avskaffande kan säkerställa freden är ägnad att undanskymma betydelsen
av en fredsaktion, som kan gestalta den kommande utvecklingen
mot allt större trygghet för folken och det socialistiska
omdaningsarbetet. Att förutsätta en i det kapitalistiska systemet såsom
sådant ofrånkomlig krigsnödvändighet är, som Hilferding så riktigt
betonar, att bortse från det inflytande arbetarklassen på politisk
väg och överhuvud genom sina organisationer kan utöva redan i
det kapitalistiska samhället. Under deras tryck låter sig väl tänkas,
att de glädjande strävanden att åvägabringa en ’’ekonomisk
avrust-ning’’, som gjort sig gällande i kapitalistkretsar, skola kunna leda
till fruktbärande resultat, liksom det redan nu bestående
Nationernas förbund utvecklat och demokratiserat, kan tänkas bliva en
fredsorganisation, som håller för alla påfrestningar. Det vore
ödesdigert om socialdemokratin blundade för faror som verkligen
hotade freden, men det vore lika ödesdigert om arbetarpartierna på
grund av en felaktig syn skulle försitta tillfällen, som kunde
utnyttjas till fredens befrämjande. Just i nuvarande stund är en
skärpt uppmärksamhet av nöden. Det gäller icke blott för
stormakternas arbetarpartier utan även för småstaternas, som genom
Nationernas förbund ha möjligheter, de aldrig tidigare ägt, att göra sitt
inflytande gällande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
