Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Undén, Östen: Ministerstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINISTERSTYRELSE 535
sätt, ärendet på grund av sin natur kräver. Regeringen eller dess
särskilda medlemmar ha inte att vid beredningen av ett ärende ställa
sig den frågan: blir det för nästa års K. U. möjligt att med den
påtänkta handläggningen erhålla fullständiga informationer om
skälen till beslutet? K. U:s intressen böra överhuvud ej spela någon
roll för regeringens val av procedur. K. U. har här lancerat en
konstitutionell tes, som saknar varje stöd i grundlagarna.
Utvecklingen har medfört att den pä protokollsgranskning byggda
konstitutionella kontrollen blivit allt mindre effektiv. Men detta
förhållande utgör ingalunda anledning för regeringen att anpassa
regeringsmetoderna efter den föråldrade protokollsgranskningen.
Det utgör däremot ett skäl för K. U. att inte längre tillmäta
protokollsgranskningen alltför stor betydelse.
Redan den omständigheten att numera alla sakdiskussioner äga
rum i statsrådsberedningen och ej protokollföras, innebär ju att
K. U. ej är i stånd att få kännedom om de skäl, som anförts för och
emot ett visst beslut. Icke blott är den inre debatten inom
statsrådskretsen undandragen K. U:s granskning. Envar vet ju också, att
ofta utomstående personer, t. ex. representanter för hörda
myndigheter, äro personligen närvarande i beredning och muntligen giva
kompletterande framställningar och upplysningar. Vilka
egendomliga metoder 1926 års K. U. ansåg sig böra tillgripa för att erhålla
besked om vad muntligen meddelats under statsrådsberedningen,
framgår av en utskottets skrivelse, återgiven i memorialet under
anmärkningspunkten om Kreditkassan. K. U. begärde att
^^innehållet av de upplysningar, uppgifter och redogörelser, vilka vid
ifrågavarande ärendes beredning förelegad skulle delgivas utskottet
—• en begäran som framställdes efter mottaget meddelande att
några ytterligare i skrift avgivna upplysningar ej funnos. Då
regeringen ville i möjligaste mån tillfredsställa K. U., vidtalades de
ämbetsmän, som lämnat muntliga upplysningar, att upprätta var sin
P. M. till tjänst för utskottet. Dock må det tilläggas, att det var
med stor tvekan regeringen tillmötesgick denna i sitt slag unika
och icke ef terf öl jansvärda framställning från K. U.
Det är riktigt, såsom handelsministern medgav under debatten
i kamrarna, att han gärna kunnat föranstalta om en motiverad
redogörelse för beslutet i statsrådsprotokollet. Men att K. U:s
granskningsplikt ger utskottet någon slags befogenhet att kräva särskilda
former för ärendenas beredning, är en pretention, lika
konstitutionellt godtycklig som praktiskt orimlig.
Det är icke min mening att i övrigt ingå på en närmare
prövning av förebråelserna mot den Sandlerska regeringen i 1926 års
dechargebetänkande. Debatten i kamrarna lämnade rikligt material
för bedömande av anmärkningarnas bärkraft. Av intresse i detta
sammanhang är, att den gamla anklagelsen för formell
ministerstyrelse på grund av uraktlåten föredragning i konselj av ett ärende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
