Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Vanner, Alfr.: Valsättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
ALFK. VANNEK
försvar för deras resp. system. Det är ganska hopplöst att finna
ut ur den härvan. Endast några få av de viktigaste punkterna
skola anföras.
Vilken metod man nu än skulle känna sig manad att stanna
för, har man att välja mellan enmansval och listval.
Att ta ett system med majoritära listval torde emellertid nu ej
många vilja förorda. Man vinner med ett dylikt system knappast
några fördelar men får dras med en hel del olägenheter, som oftast
följa med listval.
Skall man ha ’majoritetsval torde således endast enmansval i en
eller annan form kunna komma i fråga. Man har då att välja
mellan system, där endast enkel majoritet fordras eller sådana, där
man på ett eller annat sätt får fram en absolut majoritet.
Det vanligast förordade är väl då nytt val, ifall ingen kandidat
vid första omröstningen erhållit absolut majoritet, varvid endast
de två med högsta röstetalet komma i fråga. Redan omval är ju
en olägenhet och bör i all synnerhet vara det hos oss, där
valdeltagandet gemenligen är så ringa. Det hörs ju annars i och för sig
inte så illa. De praktiska konsekvenserna med en till synes
oundviklig särdeles osmaklig kohandel mellan närliggande partier synes
dock vara allt annat än ägnade att verka lockande. Man har ju
i Frankrike länge haft dylikt system, som icke manar till efterföljd.
Icke förty tyckes man nu i Frankrike vara på väg tillbaka till
denna metod, men anledningen är tvivelsutan dels
partispekulationer och dels det faktum, att man nu dras med en valmetod,
som har än större och svårare olägenheter.
Man kan undvika omval, om man tillämpar alternativ röstning.
Det innebär, att man sätter upp mer än ett namn på sin valsedel
och ifall det visar sig, att ej någon vid första sammanräkningen
uppnått absolut majoritet, uteslutas de med de lägsta röstetalen i
ordning nedifrån och rösten övergår till närmast följande namn
tills den nödiga röstsumman av någon kandidat uppnåtts. Även
om detta sätt kan ha företräden framför metoderna med enkel
majoritet eller med omval, synes det dock knappast vara
tillfredsställande. Om det å ena sidan väl utestänger de minst populära,
synes det å andra ej garantera valet av de mest populära.
Återstår då det vanliga enkla majoritetsvalet. Det är, som sagt,
enkelt och ställer varje partis kandidat direkt inför väljarna, en
sak som givetvis är betydelsefull. Mon det kan slå slint på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
