Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Vanner, Alfr.: Valsättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Valsättet
9
inandat. 1 Danmark äro dessa fördelade på tre stora
"utjämnings-kretsar", så att varje landsdel på det sättet får ett fixt antal
mandat. Man kan också låta de kandidater, som uppnått; högsta
röstetalet utan att bli valda, räknas in, oavsett uppställningskrets.
Då kommer valkretsens storlek och valdeltagandet att spela en
roll. För att undvika detta har Friedrich Adler föreslagit, att de,
som uppnått den största procentuella andelen av valkretsens röster,
skola väljas. Varje väljare skulle lia rätt att på sin röstsedel föra
upp ett namn eller en partibeteckning eller båda, men då endast
en kandidat tillhörande det angivna partiet. Det kan ju då gott
hända, att en kandidat med färre röster går in före en med flera.
Adler förutsätter, att man skall kunna rösta på partiet utan att
nämna någon bestämd kandidat. I Danmark äro partier och
kandidater officiella och man röstar automatiskt på parti.
Alla dessa sätt ge nog en rättvis fördelning av mandaten, men
det ligger något osympatiskt åtminstone för mig i detta, att man
voterar för en person och får in en helt annan, som man ej har
en aning om förut, vars namn man kanske aldrig hört. Man röstar
på en lantbrukare i Skåne eller en tjänsteman i Norrland och
får in en fackföreningsnian i Stockholm eller tvärtom, utan att man
på förhand har den blekaste aning om? vem det kan råka bli.
Då förefaller det mera tilltalande med en rikslista, även om
man även inför den kan hysa betänkligheter. Invändningen att en
del representanter äro valda i en valkrets och andra för hela riket
är väl icke att fästa sig så särdeles mycket vid, de representera
svenska folket i vilket fall som helst, men för rikslistan måste gälla
absolut rangordning och man kan ej dra undan sin röst. Den har
i alla händelser den fördelen, att den blir synlig för allt folket
och därför säkerligen kvalitativt ganska god, och väljaren kan
låta bli den, om den är honom misshaglig.
Men kan man inte kombinera ihop röstningen i valkretsarna och
rikslistan på annat sätt? Man kan ju ta Adlers förslag men med
rikslista i stället för utjämningsmandat, men då måste man ha
en oändlig rad namn på denna, ty lätteligen kan ju vid den
första sammanräkningen hända, att ett ganska starkt parti blir
tämligen lottlöst ute i kretsarna och får många tiiläggsanandat.
Därför torde såväl tilläggsmandat som rikslista böra kombineras
med proportionella val i kretsarna. Om man stannar för listval
synes det icke vara nödvändigt, att maai skall lia partibeteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
