Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Vanner, Alfr.: Valsättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
ALFR. VÄNNER
över sin lista. Skulle man icke kunna använda "the single
trans-ferable vote" med en subsidär partiröstning, en partibeteckning,
som står så att säga under listan och icke tas i betraktande förrän
vid röstsammanräkningen för hela landet? Det gåves då varje
väljare frihet att sätta dit ett partinamn eller låta bli. I senare
fallet förklarar han sig icke önska hjälpa något parti såsom
sådant utan blott bestämda personer. Det torde icke vara alldeles
nödvändigt, att alla personnamnen på röstsedeln skola tillhöra det
parti, vars namn också står där.
En dylik komJbination förutsätter emellertid rikslista, ty vid
"single transferable vc¾te" kunna ej gärna tilläggsmandat ute i
kretsarna fördelas. Denna rikslista behövde emellertid ej göras
så vidlyftig, eftersom den proportionella rättvisan vore i viss mån
redan fylld.
Det är sant, att på detta sätt partisedlarna skulle få ett ökat
röstvärde, men knappast i en utsträckning som kan inge
betänkligheter. Att tilldela den heterogena partilösa gruppen några
extra-mändat låter sig ju nämligen icke göra.
Varje liten partigrupp bör dock icke få vara med och tävla om
utfyllnadsmandaten. Man torde böra uppställa fordran på viss
storlek hos gruppen — 2 % eller 3 eller eventuellt mera av
samtliga avgivna röster. Eller att den skall ha lyckats välja någon
ute i kretsarna eller att den endast skall få så många
tilläggsmandat, som förut valts eller dylikt.
Givetvis kan man opponera mot systemet rikslista, men det har
onekligen vissa företräden före de oberäkneliga tilläggsmandaten.
Man kan anse den stränga proportionella rättvisan tämligen
överflödig och, för all del, inte är det så farligt med ett par mandat
hit eller dit, och man kan opponera mot proportionalismen över
huvud taget. Den lika rösträtten och demokrati förutsätter dock
proportionalism — ’ ’proportionalismen är demokratins oumbärliga
stöd och ibland dess direkta existensbetingelse", säger Adler.
Beträffande invändningen, att man ej kan skapa en stark
regering utan åtminstone ett konstlat flertal, synes det vara ärligare
att konsekvent som i Italien tillerkänna det största partiet en
säker majoritet eller att efteråt i riksdagen den största
regeringsvilliga gruppen erhåller ett tillräckligt antal tillskottsröster
framför att låta slumpen avgöra. Det problemet skall emellertid ej
tas upp här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
