Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Silverstolpe, G. Westin: Malthus och nutidens nationalekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
G. Westin siLVÈfcsloLPÈ
Men nu är tiden i stort sett gången, och i varje fall gäller det,
att de stora kolonisationsländerna — de som tagit emot det ena
tiotalet miljoner europeiska utvandrare efter det andra — börja få
klart för sig, att de ha ungefär så mycket folk som de behöva för
att göra det bästa möjliga av sina naturliga resurser. Det kan så
vara, att i Förenta staterna och Australien en del raspolitiska
funderingar äro med i spelet. Man vill hellre ha en engelsk-germansk
befolkning än en slavisk eller sydromansk. På bottnen ligger i alla
fall en intuitiv känsla av att ett starkt växande överflöd av
människor ogynnsamt måste påverka det allmänna välståndet.
Nonsens, säger man på vissa håll, saken är bara den, att arbetarna i
Förenta staterna och Australien — i det senare landet samlade i
mäktiga fackföreningar — icke vilja veta av konkurrensen från nya
skaror av invandrare. Och det kan naturligtvis vara en riktig
iakttagelse, men det är just därför att man är i färd med att komma
på den orätta sidan av befolkningsoptimum, som arbetarna finna
anledning att intaga en sådan ståndpunkt. När det verkligen
behövs mer människor i ett land, så kommer en ökning av
folkmängden — allra helst när den erhålles gratis i form av vuxna,
yrkes-utbildade arbetare från andra länder — att medföra en stegring
av såväl produktiviteten i allmänhet som arbetslönen i synnerhet.
Både arbetare och arbetsgivare kunna under sådana omständigheter
vara belåtna med att landets gränser stå öppna. Men äro endast
arbetsgivarna belåtna med invandringen, då gäller det att se upp;
och det är vad man nu bestämt sig för att göra i Förenta staterna
och på andra håll.
Är det riktigt resonerat, så följer med nära nog matematisk
nödvändighet den slutsatsen, att de europeiska länder, som icke begära
något bättre än att få sända stora skaror av utvandrare till
Förenta staterna och andra unga länder, ha tillräckligt med folk för att
utnyttja sina produktiva möjligheter. Blotta tillvaron av
utvandring från ett land är icke någon säker bevisning i saken, ty
människor kunna ju ha lust att ge sig i väg från ett underbefolkat land,
nämligen till ett sådant, där det är ännu mer ont om människor och
där utsikterna till en hastig stegring av välståndet således äro ändå
större. Men om de unga länderna på andra sidan havet ha
tillräckligt med människor och det gamla Europa samtidigt önskar bli av
med sådana, då är beviskedjan färdig, då är det svårt att värja sig
för slutsatsen, att Europas folk råkat komma på den orätta sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
