Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Händelser och spörsmål - Ersättningsbyggnad vid flottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
[-Ersättningsbyggnad-]
{+Ersättningsbygg-
nad+} vid f/ottan.
En av de frågor, som komma att tilldraga sig stoft
intresse vid årets riksdag gäller ersättningsbyggnaden vid
flottan. Ärendet har förberetts av en kommitté,
bestående av två amiraler, två socialdemokrater, en högerman, en liberal och en
frisinnad. Kommittén har överraskat med att avgiva ett enhälligt förslag.
Förslaget har icke mötts med samma enhällighet av den allmänna opinionen. Kritik
har kommit från både socialdemokratiskt och borgerligt håll. Frånsett ett
par socialdemokratiska norrlandstidningar, vilka mena att omedelbar total
av-mstning är den bästa försvarspolitiken, lia de kritiserande vänt sig mot de
av kommittén föreslagna fartygstypenia, några mot pansarskeppen, andra mot
hangark ryssaren. Någon mera djupgående diskussion om själva principerna för
försvarsorganisationen till sjöss har icke kommit till stånd.
Från kommittéhåll har i pressdebatten hävdats, att flottkommitténs
förslag ingenting annat är än ett fullföljande av 1925 års beslut i försvarsfrågan.
Detta beslut var en vänsterkompromiss. Den socialdemokratiska regeringen då
hade, för att skapa möjligheter för ett positivt beslut, att taga hänsyn icke
blott till socialdemokratiska ståndpunkter utan också till liberala och frisinnade.
Syftemålet var nämligen att vid det första steget på nedrustningens väg
åstadkomma den största möjliga anslutning till handlingen. Inom försvarsrevisionen
och vid riksdagen 1924 hade såväl de frisinnade som liberalerna motsatt sig
en så stark minskning av armén, som från socialdemokratiskt håll påyrkats.
Liberalerna hade därjämte gjort sig till speciella talsmän för flottan. För att
kunna samla hela vänstern kring en försvarsrevision måste hänsyn tagas till
båda de borgerliga vänstergrupperna. Från våra egna utgångspunkter var detta
lättast i avseende på de liberala. Vi hade nämligen själva vid olika tillfällen
rätt starkt betonat, att inom den nya försvarsorganisationen borde givas ett
relativt större utrymme åt flottan än denna tidigare varit tillmätt.
Försvarsbeslutet blev den stora händelsen vid 1925 års riksdag. Bakom detsamma
ställde sig hela den samlade vänstern. Det blev en vänsteröverenskommelse.
Våra förpliktelser mot denna överenskommelse äro självklara.
Vid organisationen av sjövapnet delades 1925 det befintliga
fartygsbeståndet upp så här: Kustflottan: 4 pansarskepp, 5 kryssare, 8 jagare, 8 torpedbåtar,
7 undervattensbåtar, och 7 vedettbåtar. (Det bortses i hela denna artikel från
depåfartyg och liknande.) Lokalstyrkorna: 3 pansarskepp, 12 torpedbåtar,
4 motortorpedbåtar, 10 undervattensbåtar och 6 vedettbåtar. Summa 74 fartyg,
övriga 21 stridsfartyg lades i materialreserv.
Beträffande vidmakthållandet av fartygsbeståndet fattades 1925 intet
avgörande beslut. Frågan om ersättningsbyggnaden skulle bli föremål för särskild
utredning. I försvarspropositioncn diskuterades dock vissa grunder för
förnyelsen och gjordes vissa undersökningar rörande kostnaderna. En
ersättningsbyggnad fartyg för fartyg av de gamla typerna skulle draga en årlig
nybyggnadskostnad på 11,060,000 kr. Hänsyn borde emellertid tagas till den tekniska
utvecklingen. Det ansågs lämpligt att utbyta de 5 kryssarna mot 2 lätta kryssare
och 2 undervattensbåtar samt att ersätta torped- och vedettbåtar med 8
u-båts-jagarc. Sammansättningen av kustflottan skulle då bli: 4 pansarskepp, 2 krys-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
