Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Händelser och spörsmål - Ersättningsbyggnad vid flottan - Kinas uppvaknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
starkare typerna beräkna en längre levnadsålder. Med hänsyn härtill blir
kostnaden för förnyelsen omkring 10,800,000 kr. per år.
Det ersättitingsbyggnadsprogram för tioårsperioden 1928—1938, som
kommittén förordar upptager byggandet av 1 pansarskepp, 1 hangarkryssare, 4
jagare, 8 vedettbåtar och. 7 undervattensbåtar. Kostnaden är 10,500,000 kr. per
år. Byggnadsperioden uppdelas emellertid i två skeden. Under de fem första
åren skulle byggas hangarkryssaren, 2 jagare, 4 vedettbåtar och 3
undervattensbåtar, under de fem senare pansarskeppet, 2 jagare, 4 vedettbåtar och 4
undervattensbåtar. Denna uppdelning medför att kostnaden blir lägre under de fem
första åren och högre under de fem senare, vilket anses lämpligt med hänsyn
till den takt, vari besparingarna på grund av 1925 års beslut väntas komma.
Men såsom skäl för uppdelningen hänvisas också till den tveksamhet, som
tidigare yppats ifråga om pansarskeppen. Gtemom att förlägga pansarskeppsbygget
till sista femårsperioden vinnas ännu några år för övervägande innan det
definitiva avgörandet på denna punkt träffas.
Flottkommitténs förslag har på ett par håll lockat fram sådana omdömen
som "det stora militära kalaset" och "maritim kraftutveckling". Dessa
överord få sin rätta belysning av det faktum att i jämförelse med 1923 minskas
antalet fartyg i kustflott-a och lokalstyrkor från 115 till 46 (3 depåfartyg
medräknade) och tontalet för kustflottan sjunker från 73,240 till 45,100. Det har
vidare uttalats såväl förhoppningar som farhågor, att detta enhälliga förslag
innebär en brytning med försvarspolitiken av 1925. För de socialdemokratiska
kommittéledamöterna innebär det helt visst ingenting annat än ett fullföljande
av beslutet 1925. Vill man vidbliva detta beslut även i avseende på flottan och
icke här skrida till en ytterligare minskning, så kan man enligt deras mening
icke undkomma en nybyggnadskostnad av ungefär den storlek, varmed
flott-kommittén räknar. Men även bland dem, som i det stycket äro ense, kan det
naturligtvis tvistas om fartygstyperna. I den mån man känner sig oviss om
utvecklingen förefaller det emellertid förnuftigast, att hålla sig till de typer,
som man redan har. Därvid kan fördomen mot en beteckning icke få spela en
avgörande roll.
Kinas
uppvaknande.
Sedan revolutionen 1911 har med undantag för perioden 1913—
1914 icke ett år förgått utan ett eller fleTa inbördeskrig i
Mittens rike. Enligt en kinesisk tidnings uppgifter skulle
under dessa femton år 150 små och 37 stora krig ha utkämpats. Det är
visserligen icke krig i modern västerländsk mening, det är fråga om, krig med
miljonarméer och förstörelseverktyg av den fruktansvärda effektivitet som
världskriget utvecklade. Men dessa krig ha icke utkämpats i öknarna utan gått fram
över Kinas rikaste trakter, härjat städer och byar och hållit befolkningen i ett
tillstånd av ständig osäkerhet. Att Kina under de senaste åren företett bilden
av fullständig politisk upplösning är därför icke att förundra sig över.
Centralmakten, d. v. s. Pekingregeringen har varit föga mer än ett sken. Uti
provinserna ha mäktiga tuchuner (militärguvernörer) styrt och ställt, som de behagat,
ja oftare avpressat Pekingregeringen understöd åt sina arméer än inbetalat
något till den magra statskassan. Det skulle till och med kunna ifrågasättas
om det icke varit de främmande makternas erkännande av en centralmakt i Kina,
56
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
